Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin Kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin Kriskommunikation?Hur utvecklas Kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Kris, kris, kris! Löpsedlarna skriker ut sitt budskap och allt ställs på sin spets. Situationen är allvarlig och företagets kommunikativa kompetens sätts på prov. Det är just denna kommunikation, den relaterad till en krishändelse, som fokuseras på i föreliggande uppsats. Området anses vara intressant då det förefaller som om det föreligger en teoretisk kunskapslucka däri. Begreppen issues- respektive reputation management behandlar främst proaktiva åtgärder medan crisis management framstår som ett luddigt formulerat samlingsnamn för alla åtgärder relaterade till en kris.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med Kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters Kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade Kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot?s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message..

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid Kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

The purpose of this study is to examine how an organization communicates during a crisis and how a crisis can affect an organization's reputation/credibility in late modernity. The focus is on how the Swedish Red Cross handled crises from summer 2009 until spring 2010, and how the organization's reputation/credibility was affected by the fact that society has changed. The methodology used is a quantitative and qualitative text analysis. The results show that crises affect organizations, how much depends on how open they appear to be and how much credibility they have with them when the crisis begins. Getting to know the late modern society, to understand how it works, can bring benefits to an organization during a crisis.

Syftet med undersökningen är att få en bättre förståelse för hur fyra organisationersKriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnåundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pågående kriser undersöktgenom att analyser hur de väljer att hantera information både från sig själva och från sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts är Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och Värmlandstrafik. Två frågor har ställts för att uppnå syftet:1.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med Kriskommunikation. Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, Kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och Kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av Kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi.

The purpose of this qualitative case study is to explain and discover how a Swedish commune works with their external crisis communication during a large crisis. The case study revolved around a simulation exercise with Mjölby commune that was and organized by the company VSL Systems AB. The study addresses the difficulties that arise within the crisis communication, and shows witch factors that are important to consider, when you are responsible for an entire community.Our result shows that the relationship with media could be utilized in a better way and both parties could benefit from cooperation. The commune could have used varied communication channels to create more effective crisis communication which had reached a bigger group of people. The information was not adapted to the different groups to the extent it could have been..

Titel: Hjältar och offer - Hur Dafgård och Findus hanterat hästköttskandalen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90Författare: Linda Eriksson och Matilda GöranssonHandledare: Mathias SylwanExaminator: Anna EdinDatum: 2013 JuniSyfte: Analysera hur Dafgård och Findus hanterat en pågående kris, hur de har bemött medierna och om det går att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrån Kriskommunikationsteorier.Resultat & slutsats: Det går att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen använt sig av. Utifrån teorin har företagen hanterat krisen väl.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella långvariga effekter. Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hästköttskandal, Findus, Dafgård..

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik Kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller Kriskommunikation.Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk Kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, Kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.