During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

The purpose of the essay was to examine the way the SwedishCounty Administrative Board works with crises communicationbefore, during and after a disaster. A qualitative comparisonbetween the County Administrative Board in the Swedish regionsHalland, Jönköping and Kronoberg has been made in order to seeinequalities and simmulariteies in their strategies and policies forcommunication. In order to fulfill the purpose two main questionswere asked:? How does the County Administrative Board in Halland,Kronoberg and Jönköping work with crises communicationbefore, during and after a disaster?? In what way does the three County Administrative Boardsco-operate with other organizations before, during and aftera disaster regarding crises communication?The theoretical base of the essay was classical and postmodernstrategic communication. I interviewed communicators at theboards and took part of their communication plans and strategies toseek answers to my questions.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Syftet med undersökningen är att arbeta fram en modell för hur företag bör arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området Kriskommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid Kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig Kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog Kriskommunikationen nya vägar och former.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues.The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag Kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i Kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid Kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags Kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags Kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk Kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten ? vilket kan ha ändrat förutsättningarna för Kriskommunikationen.Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherése Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StúrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri.FrågeställningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig.

Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska Aftonbladets och brittiska Daily Express nyhetsrapportering under första veckan av tsunamikatastrofen i Asien 2004. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar gjorts: Vad är huvudfokus i rapporteringen? Vilka länder rapporteras det mest ifrån? Vilka personer får komma till tals? Undersökningen grundas på teorier om nyhetsvärdering och medielogik, samt tidigare forskning om Kriskommunikation. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys och har utförts med hjälp av ett kodschema. Sammanlagt kodades 223 texter från tre olika genrer; notiser, artiklar och reportage.Resultatet visar att Aftonbladets och Daily Express rapporteringar inte skiljer sig så mycket från varandra.