Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige pÄ 1950-talet, dÄ en förÀndring skedde med kyrkan. Finns det nÄgra samstÀmmigheter och eventuella avvikelser mellan tillÀnglig statistik över uttrÀden och viktiga hÀndelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet Àr att studera Svenska kyrkans nedgÄng pÄ 1950-talet genom att jÀmföra tillgÀnglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. DÄ rasar hela vÄr tillvaro samman pÄ kort tid. Det krÀvs kunskap och insikt för att hjÀlpa mÀnniskor som har rÄkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjÀlpen och krisstöd började gÀlla den 1 juli 2000. Detta innebÀr att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjÀlpen och krisstöd.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohÀlsa hos den Àldre populationen beror pÄ de arbetsförhÄllanden de haft under de yrkesverksamma Ären. Vi har för detta ÀndamÄl genomfört analyser med hjÀlp av ordinala logistiska regressioner dÀr vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan pÄ sambandet mellan tvÄ mÄtt av socioekonomisk status och sex olika ohÀlsoutfall. De olika ohÀlsoutfallen har baserats pÄ ett befintligt datamaterial frÄn den nationellt representativa Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts Ären 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhÄllanden har hÀmtats frÄn den nationellt representativa LevnadsnivÄ-undersökningen (LNU) frÄn Ären 1968 och 1981.  Kombinationen av de tvÄ har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebÀr att vi kunnat följa respondenterna över tid - frÄn tiden de varit yrkesverksamma till pensionsÄlder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades nÀr vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan pÄ sambandet mellan mÄtten pÄ socioekonomisk status och de tvÄ ohÀlsoutfallen rörelsesmÀrta och fysisk funktionsnedsÀttning.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och vÄld. Alla Àr de exempel pÄ kriser som intrÀffar pÄ svenska företag varje Är. Dessa hÀndelser stÀller krav pÄ att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering Àr ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, bÄde före, under och efter att den har intrÀffat. Syftet med att anvÀnda krishantering Àr att företagen skall kunna förebygga att allvarliga hÀndelser intrÀffar och att hantera dem pÄ ett effektivt sÀtt.  UngefÀr sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen stÀller krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsomrÄde och bransch.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser pÄ prioritering av krishanteringen.

Undersökningen som redovisas i den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀrares instÀllning och förstÄelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lÀrare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förstÄelse av PBS har förestÀllningskarta med intervju anvÀnts som metod. De olika förestÀllningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lÀrarnas förstÄelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan förestÀllningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lÀrarna hade olika förstÄelse av PBS och att de hade gjort olika lÀrdomar. En slutsats Àr att förstÄelsen inte har nÄgot samband med instÀllningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstÄtt  PBS som en lÀrprocess i vardagsarbetet har gjort lÀrdomar som de anser att de har kunnat omsÀtta i praktiken..

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver frÀmst hur företag bör hantera kriser medan sjÀlva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förstÄelsen för begreppet kris Àr vÀstentlig för att kunna hantera den och dÀrför stÀller vi oss frÄgan: Hur skapas en kris?Vi utgÄr frÄn tvÄ perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa fÄr för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ tvÄ fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom HallandsÄsen..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur sÄngelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd Àr nödvÀndigt för att sjunga hÀlsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av vÄra informanter hade svÄrt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvÀndning, trots att flera uppgav att de har lÀtt för att anvÀnda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar frÀmst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till klarhet av och förstÄelse för vilken eller vilka aktörer som pÄverkar FASB i deras beslutsprocess vid införandet av en ny eller vid förÀndringen av en befintlig redovisningsstandard. Metod: Denna uppsats Àr en dokumentstudie av deskriptiv karaktÀr. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnÄ uppsatsens syfte. Urvalstekniken Àr ett sÄ kallat stratifierat slumpmÀssigt urval. Teori: I uppsatsens teorikapitel presenterar vi resultat frÄn flera studier som behandlar olika aktörers inflytande över FASB.

Studiens syfte Àr att undersöka krishantering ur ett varumÀrkesperspektiv med avsikten att fylla nÄgot av det tomrum som vi upplever inom omrÄdet. DÄ forskningsfrÄgan Àr mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrÄgor: Vad Àr en kris? Vad Àr en varumÀrkeskris? Hur pÄverkas varumÀrket av en kris? Hur pÄverkar varumÀrket krisen? Hur försvaras ett varumÀrke? Sammantaget söker vi besvara frÄgan om vilken betydelse varumÀrket har i en kriskontext. Vi har anvÀnt oss av en organisk struktur, dÀr vi delat upp vÄrt problem i tre teman; varumÀrket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnÄ syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda omrÄdena.

Auktioner pÄ nÀtet har pÄ senare Är blivit en vital del i mÄnga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begrÀnsad budget och IT-kompetens har upptÀckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag Àr dessa marknadsplatser överbefolkade av smÄ, ofta nischade aktörer. PÄ grund av stark lokal sÄvÀl som global konkurrens frÄn större företag hade bara en brÄkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att anvÀnda internetauktioner som alternativ distributionskÀlla funnits. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera en av dessa aktörer och vÄr frÄgestÀllning Àr hur valt företag med hjÀlp av auktionssidor genererat lÄngvariga konkurrensfördelar gentemot större aktörer pÄ marknaden. Att skapa lÄngvariga konkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en lÄngsiktigt framgÄngsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror pÄ en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera Àr en av de tio största aktörerna pÄ den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot Àldre tvspelsrelaterade produkter.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

HĂ€lsodialogen Ă€r ett projekt som startades av Apoteket AB Ă„r 2000 och HĂ€lsotorgen har sitt ursprung i verksamheter som startade pĂ„ Apoteken i Örebro och Jönköping HĂ€lsotorget Ă€r tĂ€nkt som en arena dĂ€r olika samarbetspartner som Apoteket, landsting och kommun, tillsammans ska kunna ge befolkningen tillgĂ„ng till bra hĂ€lsoinformation och ?hjĂ€lp till sjĂ€lvhjĂ€lp?, vid egenvĂ„rd. Tidigare projekt och utvĂ€rderingar har visat att ett HĂ€lsotorg kan utgöra en lĂ€mplig plats för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mellan primĂ€rvĂ„rden och Apoteket. Men frĂ„gor har ocksĂ„ rests under arbetets gĂ„ng. En av de viktigaste att besvara för framtida förbĂ€ttringar Ă€r om de insatser och resurser som lagts ner tjĂ€nat sitt syfte och varit kostnadseffektiva? Kunde arbetet bedrivits pĂ„ ett annorlunda sĂ€tt och dĂ€rigenom resulterat i Ă€nnu bĂ€ttre hĂ€lsa? I följande arbete har delar av de satsningar som gjorts pĂ„ HĂ€lsotorget utvĂ€rderats.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.