Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ med vilken medvetenhet förskollÀrare vÀljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut nÀr de vÀljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns sprÄk?Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuade fyra stycken förskollÀrare. TvÄ av dem var genuspedagoger, vilket pÄverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. PÄ samhÀllsnivÄ blir effekterna lÀgre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning fÄr ofta en svag anknytning till arbetslivet och det fÄr konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta Àr syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser frÄn gymnasietiden före deras avbrott. Syftet Àr vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.

Bakgrund och problembeskrivning: Sedan bankvÀsendets uppkomst har flera kriser uppstÄtti Sverige dÀr flera banker fÄtt avverka sina verksamheter och nÄgra andra fortsatt bedriva dessa.Krig och ekonomiska svÄrigheter har drivit dessa banker i olika riktningar. Avregleringarna pÄ1980-talet och finanskrisen i början av 1990-talet ledde till att ett flertal banker bland annatfusionerades och genomförde förvÀrv av stödjande och kompletterande karaktÀr. En av de bankersom har klarats sig igenom dessa kriser Àr Handelsbanken. Handelsbanken Àr idag en av Sverigesstörsta banker och frÄgan som dyker upp Àr, hur har Handelsbanken trots de kriser som uppstÄttÄstadkommit en positiv utveckling?Syfte: Syftet med denna studie Àr att pÄ bÀsta sÀtt försöka beskriva och kartlÀgga Handelsbankensamt göra en djupare analys för perioden 1996-2004 med utgÄngspunkt frÄn balansrÀkningen.Metod: Denna studie Àr baserad pÄ primÀrdata och sekundÀrdata.

Ett gott inomhusklimat Àr viktigt för att prestationsförmÄgan ska hÄlla sig pÄ en bra nivÄ. SmÄ avvikelser i ventilationen kan medföra besvÀr som till exempel trötthet, huvudvÀrk och försÀmrade koncentrationssvÄrigheter. Elever pÄ V-sektionen vid Chalmers tekniska högskola har upplevt bristande inomhusklimat i framförallt de stora förelÀsningssalarna dÀr mÄnga förelÀsningar hÄlls för ett stort antal mÀnniskor. Syftet med detta projekt var att kartlÀgga i vilket skick inomhusklimatet var i dessa salar och vad det fanns för möjliga ÄtgÀrder att vidta för att göra det bÀttre. För att kartlÀgga klimatet har det bland annat gjorts mÀtningar av koldioxidhalt och temperatur under förelÀsningstid samtidigt som studiebesök har gjorts för att fÄ fram underlag sÄ som reglerparametrar och driftkort för ventilationssystem.

Förr eller senare drabbas alla mÀnniskor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sÄdana svÄra situationer pÄ egen hand eller med hjÀlp av familj och vÀnner. Dock kan mÀnniskor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermÀktiga kriser, dÀr professionell hjÀlp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svÄra situationer fÄ stöd av sjuksköterskor. Resultatet förvÀntades ge förslag pÄ vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde anvÀnda sig av.

Förr eller senare drabbas alla mÀnniskor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sÄdana svÄra situationer pÄ egen hand eller med hjÀlp av familj och vÀnner. Dock kan mÀnniskor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermÀktiga kriser, dÀr professionell hjÀlp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svÄra situationer fÄ stöd av sjuksköterskor. Resultatet förvÀntades ge förslag pÄ vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde anvÀnda sig av. Den metod som studien genomfördes med var en systematisk litteraturöversikt.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jÀmförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har frÀmst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.

Bakgrund: Idag handlar det inte ?om? en kris ska drabba ett företag utan ?nÀr? den drabbar ett företag. Kriser i dagens samhÀlle sker pÄ en mÀngd olika nivÄer och kan uppstÄ ur en mÀngd olika situationer, ur inre och yttre hot samt vara av materiell eller immateriell art. Gemensamt för kriser Àr dock att om de inte hanteras pÄ rÀtt sÀtt kan de fÄ förödande konsekvenser. För att undvika att företag drabbas av stora negativa effekter i samband med en krissituation trycker teoretiker pÄ vikten av att företag engagerar sig i ett förberedande arbete.

MÄnga katastrofer drabbar oss i vÄr vÀrld och mÄnga barn Àr med om dessa hÀndelser. I mÄnga fall Àr det barn som mister förÀldrar och skolan fÄr dÀrmed delta i processen med att hjÀlpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgÄng Àr utformad efter tre nivÄer. Dessa Àr det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen pÄ olika vis.

Hendravirus Àr ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar Àr fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hÀstar och frÄn hÀstar har man sett smittspridning till mÀnniskor. Smittspridning frÄn fladdermöss direkt till mÀnniska har inte observerats. Viruset upptÀcktes första gÄngen 1994.

Elever upplever allt som oftast svÄrigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta Àr att eleverna har svÄrigheter med att vÀxla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylÀr vÀrld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nÄ en bred publik bör man aktivera sÄ mÄnga sinnen som möjligt vilket Àr det som jag tar fasta pÄ i detta arbete. Datormedierad multimedia framstÀllning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bÀttre förstÄelse hos elever i kemi. Framförallt Àr det datorgenererad media framstÀllning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat.

Uppsatsen Àmnar ge en indikation om diffusionen av den tjÀnsteorienterade arkitekturen SOA, idag och dess framtida diffusion. Genom att operationalisera begreppet SOA med hjÀlp av litteratur har vi kunnat sammanstÀlla en enkÀt i syfte att utföra en enkÀtundersökning. Genom det empiriska material vi samlat in har vi kunnat applicera detta i en modell för teknologisk diffusion, i syfte att ge en indikation i form av en graf för diffusionen av SOA. Resultatet visade pÄ en överraskande hög spridning av SOA dÄ sannolikheten för spridningen blev vÀldigt hög. Vi misstÀnker att vissa system- och programutvecklingsföretag tror sig ha spridit SOA utan att de gjort det.

Syftet med denna D-uppsats var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende distansavtalslagen. För att uppnÄ det givna syftet valde jag som grund att utgÄ frÄn EG-direktivet och propositionen, men har Àven anvÀnt mig av annan befintlig litteratur pÄ omrÄdet. Jag har vidare tagit del av sakkunnigas syn pÄ lagens vissa omrÄden, samt utfört en undersökning för att fÄ ett grepp om hur nÀringslivet ser pÄ lagen. I kapitel 2 och 3 redogjorde jag för begreppen inom distansavtalslagen, samt dess rÀttsliga betydelse och parternas förpliktelser gentemot varandra. Vid denna studie framkom att det finns vissa tolknings- och tillÀmpningsproblem, dÄ lagen ibland kan uppfattas som svÄr att förstÄ.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en kronisk, lÄngsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige berÀknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt pÄ rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.