Det uppmĂ€rksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprĂ€tthĂ„lla en trovĂ€rdighet. PĂ„ grund av dĂ„ligt utförd kommunikation vid sjĂ€lva kriserna kan förtroendekriser uppstĂ„. ÄmnesomrĂ„det kriskommunikation hĂ„ller pĂ„ att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsomrĂ„det och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktĂ€r. Forskningen sker ad hoc och istĂ€llet för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgÀngligheten till vÄrd och dÀrigenom öka patientsÀkerhet och vÄrdkvalitet öppnades Är 2008 Uppsala NÀrakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vÄrd för pÄ barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vÄrd vid Uppsala NÀrakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie dÀr data har bearbetats med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under tvÄ veckor under hösten 2010 pÄ barnakutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster pÄ barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hÀnvisning av patienter till Uppsala NÀrakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades pÄ ett sÀrskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga pÄ barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvÀr.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgÀngligheten till vÄrd och dÀrigenom öka patientsÀkerhet och vÄrdkvalitet öppnades Är 2008 Uppsala NÀrakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vÄrd för pÄ barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vÄrd vid Uppsala NÀrakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie dÀr data har bearbetats med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under tvÄ veckor under hösten 2010 pÄ barnakutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster pÄ barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hÀnvisning av patienter till Uppsala NÀrakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades pÄ ett sÀrskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga pÄ barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvÀr.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Hur förberedda Àr egentligen skolorna i dag om det uppstÄr kriser, och hur bemöter och arbetar lÀrare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa Àr frÄgor som har vÀckt vÄrt intresse. Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lÀrande för att skapa en trygg och lÀrorik miljö nÀr de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmÀssa, konsekvenser vid skilsmÀssa och hur lÀrare kan bemöta barn i sorg. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurserna F-6.

Med anledning av att flera kriser av extraordinÀra slag har intrÀffat i fredstid har förmÄgan att hantera dessa fÄtt stor uppmÀrksamhet. Ett exempel Àr stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sÄdana kriser behövs en fungerande beredskap och hÀr har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en vÀl utvecklad krisberedskap kan samhÀllet bÀttre klara av en kris. Genom utvÀrderingar och erfarenheter frÄn kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner Àr av stor betydelse för en god krisberedskap.

Vad som skiljer en organisation frÄn mÀngden kan i mÄnga fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. DÀrför Àr det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbÀttra denna kapacitet, genom att pÄ ett sÄ brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. SÄledes blir det en strategisk frÄga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna mÄste ledningen styra organisationen i rÀtt riktning. DÀrigenom kan en kris hindras frÄn att fortplanta sig som ringar pÄ vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbÀttra sin crisis management- kapacitet.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en systematisk beskrivning, utifrÄn ett aktörs- och aktivitetsperspektiv, av Àmnet Crisis Management. Detta för att skapa ett djup och en förstÄelse kring begreppet Crisis Management och dess innebörd i ett svenskt företag. Vi har för avsikt att först utföra en teoristudie för att sedan kunna jÀmföra denna med praktiken, för att erhÄlla den bas som behövs för att diskutera och besvara vÄr problemformulering. Resultatet av ett effektivt Crisis Management blir enligt oss, att Crisis Mangement utgör en psykologisk effekt pÄ företag och dess aktörer. Den trygghetskÀnsla, vilken Crisis Management genererar, föder en sÀkerhet hos företag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser pÄ stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer Àr det som gör att vissa mÀnniskor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benÀgenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys dÄ mÄlet och mitt fokus som forskare lÄg i att skapa mening och sammanhang i materialet. TvÄ kvinnor har intervjuats vid ett tillfÀlle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys bestÄr av utdrag frÄn respondenternas beskrivelser och berÀttelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgÄr hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom sÄvÀl som efter, KASAM och coping samt fokus pÄ personliga faktorer för livskvalité. .