Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanstÀllda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankvÀsendets sÀrart och vikten av ett statligt skyddsnÀt. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, dÀrefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad dÄ dessa belönat kortsiktiga vinster pÄ riskfyllda affÀrer.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vÄrdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vÄrden karakteriserades av befrÀmjande och hÀmmande upplevelser. DÄ de anhöriga kÀnde att de hade gjort allt de kunnat för sin nÀrstÄende genom att vÄrda denne i hemmet, sÄ upplevdes det som att döden var lÀttare att acceptera. De anhöriga kÀnde en stolthet och en tillfredsstÀllelse över att ha varit anhörigvÄrdare och att de kunnat vara delaktiga i vÄrden och de kÀnde att de hade fÄtt en stÀrkt sjÀlvkÀnsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vÄrden i hemmet var stödet de fick ifrÄn vÄrdgivarna..

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de förestÀllningsramar som rÄder internationellt angÄende BaselkommittÚns nya kapitaltÀckningsregler, Àven kallad Basel II. UtifrÄn dessa förestÀllningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. VÄr slutsats Àr att finansiella institutioner generellt vÀlkomnar intentionerna med Basel II. Dock rÄder det skilda uppfattningar om det Àr praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltÀckningsregler. Det finns farhÄgor om att Basel II inte kommer att uppnÄ de uppsatta mÄlen.

I dagens kommunikationssamhÀlle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag gÄr sÀkert för en kris vilket gör att det mÄste vara förberett. Krishantering Àr ett organiserat sÀtt för att företaget ska kunna fungera sÄ normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprÀtta en beredskap och minimera de risker som Àr förenade med verksamheten. Kriskommunikationen Àr en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster Àr den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris dÄ ÄterbetalningsförmÄgan hos kredittagare försÀmras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser Àr ett Äterkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att se vilka ÄtgÀrder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt Àven se hur tidigare gjorda ÄtgÀrder stod sig under den senaste krisen. VÄr ambition med uppsatsen Àr att de resultat vi fÄr fram ska kunna anvÀndas av bankerna i kreditprocessen sÄ att de pÄverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gÀllande storbankernas pÄverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jÀmförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det Àr de ÄtgÀrder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 Ären gÄtt frÄn en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som stÀller högre och strÀngare krav pÄ kredittagarna. För att fÄ kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandlÀggare för att pÄ bÀsta sÀtt kunna förmedla den rÄdande situationen pÄ ett korrekt och snabbt sÀtt..

Krishantering har under en lÄng tid legat pÄ de offentliga aktörerna i samhÀllet. Krisberedskapens historia ligger framförallt hos de offentliga aktörernas syn pÄ krig och krigsföring. Detta kommer av att det finns likheter mellan krig och kriser, genom att mÀnniskor kan skadas av ett hot. DÀrför mÄste samhÀllet kunna organisera sig för att lösa detta. Detta har sitt ursprung frÄn andra vÀrldskriget, dÄ man organiserade civilförsvar för att möta beredskapen som fanns.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvÄrds-, transport-,slÀck-, flygrÀddnings- och sjörÀddningsuppdrag. Sedan 2010 Àr Rakel det kommunikationssystem som anvÀnds av de sÄ kallade blÄljusorganisationerna (Polis, RÀddningstjÀnst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmÄgan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blÄljusorganisationerna. Rakel Àr operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgÄ i helikoptrarna dÀr behovet Àr störst.MÄlet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det Àr möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktÀr..

Syftet med föreliggande undersökning Àr att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sÀtts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framtrÀdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förÀndring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstÄ som regeringsdugliga har ökat och debatterna har Àven i viss mÄn avideologiserats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare Àven undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan dÄ jag Àr sÀker pÄ att jag kommer möta pÄ barn som sörjer under min yrkeskarriÀr. Jag valde samtalsintervju för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Syftet med undersökningen Àr att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stÀmmer överens med hur det Àr i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen Àr densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgrÀnsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera pÄ en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinÀra hÀndelser som kan intrÀffa, dÀr de anstÀllda blir drabbade eller dÀr företaget drabbas pÄ grund av de anstÀllda.För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gÀllande interna kriser.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolprÀster pÄ fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tÀnker kring krisarbete pÄ den egna skolan. Problemformuleringen bestÄr av tre frÄgor: Hur ser rektorer respektive skolprÀster pÄ skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering sÄsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv pÄ kris och katastrof. För att nÄ syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolprÀster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lÀrande.