Den svenska regeringen har bestĂ€mt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebĂ€r att alla aktiebolag idag mĂ„ste anlita en revisor som mer eller mindre godkĂ€nner företagets Ă„rsbokslut. I dagslĂ€get Ă€r det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemslĂ€nder. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland rĂ€kenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslĂ„s frĂ„n regeringens hĂ„ll att den Ă„terigen avskaffas och detta skulle i sĂ„ fall gĂ€lla företag upp till grĂ€nsvĂ€rden för antal anstĂ€llda pĂ„ 50 personer, balansomslutning pĂ„ 41,5 miljoner kronor och nettoomsĂ€ttning pĂ„ 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n den första juli Ă„r 2010.

BakgrundDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag. Detta med de frÀmsta motiven att minska företagens kostnader och att anpassa sig efter övriga europeiska lÀnder. Detta pÄverkade inte bara företagen utan Àven mÄnga av företagens intressenter. Vi valde att avgrÀnsa oss till att studera bankerna och lagÀndringens effekter pÄ dessa. Problemformulering Har den avskaffade revisionsplikten för smÄ företag pÄverkat bankernas kreditbedömningsprocesser för dessa bolag? SyfteSyftet med denna undersökning Àr att skapa en förstÄelse för hur avskaffningen av revisionsplikten har pÄverkat bankerna.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmÀrksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgrÀnsat oss till omrÄdet grisproduktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att fÄ fram vilka dessa nyckeltal Àr har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att fÄ en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen Àr vid kreditbedömning har vi anvÀnt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fÄtt ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrÄn nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanrÀknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnÀringen. Det nyckeltal inom smÄgrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smÄgrisar/ Ärssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick nÀst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var TillvÀxt, g/dag och MJ per kg tillvÀxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick nÀst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare Àn andra nÀr det gÀller dess relevans att undersöka nyckeltalet nÀrmare vid en kreditbedömning.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Examensarbetet har utfo?rts av Ida Montan, maskiningenjo?rsprogrammet pa? Karlstad Universitet. Arbetet har skett i samarbete med Swenox AB. Ett fo?retag vars produktion a?r bela?gen i Nyko?ping.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av smÄ och medelstora företag.NivÄ: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kreditgivare anvÀnder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av smÄ och medelstora företag.ForskningsfrÄgorna Àr:StÀmmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av smÄ och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen Àr viktiga vid en kreditbedömning av smÄ och medelstora företag? Metod: I denna studie anvÀnds en mixad metod vilket innebÀr att en kvantitativ metod anvÀnds vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frÄgeformulÀr med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. SekundÀrdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare Àr nöjda med den information som ges. Balans- och resultatrÀkning Àr de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

Revisionen Àr en gedigen process med mÄnga och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan ocksÄ som hjÀlp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mÀngd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskrÀnker sig till revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har blivit kritiserad bland annat pÄ grund av dess standardiserade utformning och brist pÄ information. SmÄföretag Àr viktiga för samhÀllsekonomin och dessa Àr till stor del beroende av lÄnefinansiering frÄn banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberÀttelsen vid en kreditbedömning.

Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt Àr ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio Ären. Genom att genomföra en ombildning fÄr innehavarna av lÀgenheten, oftast de forna hyresgÀsterna, tillgÄng till en vÀrdefull bostadsrÀtt, vilken till skillnad frÄn en hyresrÀtt, kan sÀljas och köpas öppet pÄ marknaden. Eftersom ombildning har blivit sÄ vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de ÄtgÀrder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att stÀllas inför en rÀntehöjning, vilken kommer att fÄ stor ekonomisk betydelse. En rÀntehöjning kommer nÀmligen att pÄ sikt ge negativa konsekvenser för mÄnga hushÄll, eftersom de svenska hushÄllen lÄnar pengar i mycket stor utstrÀckning till sitt boende.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.