Titel: Bankernas Riskhantering För BolÄn.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolÄn fungerar.Metod: Vi anvÀnde en metod som kan ses som en tratt, dÀr vi ser brett pÄ problemet föratt sedan gÄ ner till pÄ djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,dÀr vi utformade problemet för att sedan vÀlja intervjuobjekt. Vi anvÀnder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi gÄr igenomriskmanagement-processen som Àr en metod för att skydda sig ifrÄn risker, somvi har tillÀmpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat frÄn olika intervjuer med flera högt uppsatta personer pÄ defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, Àr attanvÀnda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bÀsta sÀttet att minimera riskerna..

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mÄl att underlÀtta vid vÀrdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmÄga till Ärlig nettoavkastning. BerÀkningarna Àr uppbyggda pÄ nuvÀrdesmodeller och syftar till att visa likvÀrdig Ärlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmÄga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i Ärlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta Àr att boniteten Àr avtagande med stigande breddgrad.

Bakgrund och problemformulering: Det Àr ett problem för mindre-och medelstora företag dÄ redovisningsstandards som redovisningen upprÀttas enligt har varit onödigt komplicerad utifrÄn de behov anvÀndarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kÀnnetecknats av förenklingar för de smÄ-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benÀmndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose anvÀndarnas behov av finansiella rapporter. K2 Àr det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag sÄsom mindre aktiebolag dÀr banker Àr en av de primÀra anvÀndarna av deras finansiella rapporter. DÄ K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet fÄr detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrÄgar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta vÀlgrundat beslut.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris NivÄ: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmÀklare och redan etablerade fastighetsmÀklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsÀttningar och problem gÀllande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hÀmtats ur litteratur kopplat till Àmnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har Àven genomfört intervjuer med tvÄ personer med lÄng erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling stÀller ökade krav och förutsÀttningar pÄ fastighetsförmedlaren jÀmfört med att sÀlja lÀgenheter till privatpersoner. Detta gÀller speciellt i svÄra ekonomiska tider dÄ bankerna Àr restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling Àr nödvÀndig för att fÄ en bÀttre förstÄelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det Àr att vara fastighetsmÀklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Debatten kring de Àndringar i förmÄnsrÀttslagen, som infördes den första januari 2004, har pÄ mÄnga hÄll varit vÀldigt negativ och kritisk. Vidare handlade det nÀstan uteslutande om hur lagÀndringarna skulle slÄ hÄrt pÄ företag och framförallt nyföretagandet i glesbygden. För att fÄ ett lite annat perspektiv pÄ Àmnet valde vi att undersöka hur lagÀndringarna pÄverkat finansiÀrerna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida privata och offentliga finansiÀrer i norrbotten Àndrat sitt beteende vid kreditgivning till företag efter att den nya förmÄnsrÀttslagen trÀdde i kraft. Som undersyften avser vi att undersöka: skillnaderna mellan tÀtort och glesbygd, skillnaderna mellan entreprenörers och konventionella företagares möjligheter att erhÄlla kredit samt om verksamhetens art har nÄgon betydelse.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

SammanfattningVÄr studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lÀrare hade med en specifik matematiklÀxa, för det andra vilka förvÀntningar lÀraren hade pÄ eleverna och vÄrdnadshavarna vid arbetet med denna lÀxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika lÀxa uppfattades av vÄrdnadshavare, och för det fjÀrde undersöka hur och i vilken grad vÄrdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika lÀxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkÀt med 36 besvarande förÀldrar.Resultatet visade att lÀrarna hade genomtÀnkta syften med de lÀxor de gav.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..