Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området.Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna.

The purpose of this study was to gain a better understanding of how medium-sized construction companies adapt and how they choose to reorganize their operations in relation to the recession. The study has as its theoretical starting point theories about organizational learning, the impact of the economy on construction companies and strategies for dealing with recessions. The method used to conduct the study was semi-structured interviews with representatives from 15 different construction companies. The results of the study show that they used several strategies to adapt and reorganize the business in accordance with the recession. Some construction companies had to make cost savings as a result of the recession.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några skillnader mellan banktjänstemän i småstad och storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör skillnader mellan livet i en storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation..