Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan revisorer och Kreditgivare, vid arbetet med gemensamma kunder. Vidare diskuteras Kreditgivares förtroende för revisorer och hur revisorers oberoende påverkar den granskade informationens tillförlitlighet, sett utifrån revisorers och Kreditgivares synvinkel. Vi har valt ett induktivt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning. Vår uppsats bygger på de intervjuer som vi har genomfört med revisorer och Kreditgivare. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Snabblån är en tilltagande kreditform på konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblån i Sverige ökar konstant. Överskuldsättning, vilket uppstår då konsumenter tecknar snabblån och brister i återbetalning, är i dagsläget ett stort problem på konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av Kreditgivare vid snabblån är delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebär att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av Kreditgivare vid snabblån. KSV ser till att snabblåneföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestämmelser, FI utövar en begränsad tillsyn över Kreditgivare vid snabblån vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblåneföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer där oklarhet råder avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland Kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur Kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för Kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier Kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? Kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, Kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till Kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom Kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har Kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som Kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever Kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera Kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Den växande posten goodwill har påverkat sammansättningen av svenska företags balansräkningar.En viktig förklaring till denna utveckling är att övervärden vid förvärv inte har identifierats samtidigtsom nedskrivningstakten har varit låg. För en Kreditgivare torde utvecklingen vara intressanteftersom goodwill, till skillnad från andra tillgångar, inte är enskilt identifierbar. Detta kan påverkalåneavtalets utformning, där en stor del av Kreditgivarens och låntagarens rättigheter och skyldigheterframgår. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en Kreditgivare uppfattar goodwillvid kreditbeslut och hur denne reagerar på en nedskrivning av goodwill.För att uppnå syftet, en Kreditgivares reaktion på nedskrivning, har tolkningar av låneavtal användsför att uttrycka en Kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning är att bidra till enökad förståelse av ämnesområdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar ochsignalvärden en Kreditgivare tillskriver en nedskrivning av goodwill.

Syftet med undersökning är att spegla de förväntningar som kreditgivarna har på revisionen samt jämföra dessa med revisorernas egna föreställningar om sin roll, för att på så vis kunna identifiera ett eventuellt förväntningsgap. Vi ämnar också skapa en uppfattning om hur väl kreditgivarnas förväntningar stämmer överens med gällande lagstiftning och praxis på området. Genom en jämförelse mellan de olika parternas perspektiv på revisionen och en analys av den insamlade informationen med hjälp av relevanta teorier, avser vi beskriva hur förväntningsgapet tar sig uttryck och vilka åtgärder som måste anammas för att minska dess omfattning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs främst genom intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer och Kreditgivare.

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som Kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas.

Miljöfrågor har en stor betydelse i dagens samhälle. Detta visar sig hos kreditgivarna som har fått ett ökat ansvar att ta hänsyn till miljön. Huvudsyftet med med vårt examensarbete var att beskriva varför miljöinformation används av Kreditgivare vid kreditbedömning. Vi har även haft som delsyften att beskriva vilken typ av miljöinformation som används vid kreditbedömningar, samt att skapa förståelse för vilken betydelse miljöinformationen kan få för kreditbedömningarna. För att uppnå syftet med vårt examensarbete utförde vi en fallstudie med personliga intervjuer hos fyra stora banker.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat Kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om Kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk Kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Syftet med studien är att redogöra för investerares och Kreditgivares tillämpning av informationskällor i deras praktiska arbete och på så vis öka förståelsen för användningen. Vidare är syftet att undersöka vad urvalet beror på. Syftet har uppnåtts genom en kvalitativ forskningsstrategi där en kvalitativ fallstudie utfördes med induktiv inriktning. Studien bygger på två intervjuer med vardera av de två intressentgrupperna, investerare och Kreditgivare. Två större företag intervjuades där det ena köper upp företag för expansion och det andra går in som aktiva ägare för att sedan sälja investeringsobjektet.

Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av Kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk Kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för Kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter är en viktig informationskälla vidkreditanalyser. I samband med världsomspännande finansiella kriser har frågor kring säkerhetoch kreditrisk uppmärksammats. Relationen mellan bank och företagskund färgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnå egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklämnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvändbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser är avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lämnas iredovisning enligt IFRS påverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.