SammanfattningI dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.

In relation with structure transformation in farm companies with bigger animal population and pressure at the milk price, the farmers in both countries have to invest more money in the company to endure. This had conduct what more owners had seen grown requirements to invest in bigger population barns. The investment is necessary to retain stability in the economy for the companies, at that time when the profitability for small production barns decrease. This essay carries out through a case, there the activities main part are milk production. The present operation consists of 82 milk cows in long stall with a yield on 10 500 kg ECM. The idea is that the company should increase the activity to 180 cows.

Bakgrund och problem: För att öka stabiliteten i det finansiella systemet utvecklades ettinternationellt regelverk för kapitaltäckning, Basel I. Regelverket innebar att banker skullehålla ett visst minimikapital för att skydda sig mot risker. Det visade sig dock att regelverketinte gav ett fullständigt skydd mot risk, vilket ledde fram till ett reviderat regelverk, Basel 2.Operativa risker har blivit allt vanligare på senare år bland annat tillföljd av globaliseringen.Det nya regelverket innebär att operativ risk liksom kreditrisk och marknadsrisk har blivit enegen riskkategori. De metoder som används för att kvantifiera operativ risk är fortfarande iinledningsfasen. Detta ihop med att det är en svår gränsdragning av begreppet operativ risk tillandra risker, gör det till ett relevant område att studera.

Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000.

Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylldmed svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklånär faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sättden påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpåverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrånintervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett parrederier på Donsö.En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch på marknaden.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Private Banking är en banktjänst för förmögna individer och företag som syftar till att hjälpa dem med förvaltning av deras kapital men även andra tjänster såsom hjälp med deklarationer. Storbanker idag kämpar med att återfå kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen på riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer känsliga för risker och därmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa värde i riskhanteringsprocessen. I detta värdeskapande eftersträvar man en bra relation till kunden som därmed kan generera i ökade marknadsandelar. Vår problemformulering i uppsatsen blir då följande: ?På vilket sätt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjälp av riskhantering??Syftet med vår uppsats blir därmed att få en djupare inblick i hur Nordeas Private Bankingtjänst arbetar med riskhantering och hur det påverkar deras marknadsandelar.

I den konkurrensutsatta bankmarknaden har det blivit viktigare att utveckla kundrelationerna då det är ett bra sätt att differentiera sig från varandra. Avsikten med studien är att förklara och analysera vilken inverkan demografiska faktorer har på lojalitet.I teorin har det framförts en presentation på relationsmarknadsföring och dennes betydelse i dagens samhälle. Efteråt har vi utifrån tidigare forskning beskrivit oberoende variabler som kundnöjdhet, förtroende, kommunikation, engagemang, kompetens och beroende variabeln kundlojalitet. Därefter har en presentation av demografiska faktorerna kön, ålder, inkomst och kultur framförts. Dessa faktorer har varit basen för utveckling av vår undersökningsmodell.

De senaste två åren har kantats av finansiella kriser runt om i världen vilket har haft stor inverkan på företag. Kriserna har redan visat sig innebära att företagen måste prioritera och fokusera sina medel i större grad. Åren före dessa kriser ökade företagens arbete med CSR,det sociala ansvaret i samhället. I dagens samhälle gäller det att företagen inte bara fokuserar på den direkta verksamheten som företaget har utan även se hur företaget påverkar samhället både direkt och indirekt. Det är viktigt att företag inte endast riktar uppmärksamheten mot verksamhetens finansiella status och intressen utan även fokuserar på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar.Problemformulering:Hur fungerar företagets CSR-arbete (samhällsansvar) i praktiken sett utifrån de ansvariga och medarbetarna i företaget? Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där åtta personer, ansvariga för CSR samt medarbetare från fyra olika företag i bank- och försäkringsbranschen intervjuades.Syftet med studien är att se hur de valda företagen arbetar med samhällsansvar och hur detta implementeras och kommuniceras inom företaget.

The Swedish agricultural sector is currently undergoing a substantial structural change. The number of farm enterprises is continuously decreasing and the average farm size is increasing. In combination with increasing number of competitors in the insurance market, the competitive rivalry within this market has increased significantly. With this knowledge in mind, Länsförsäkringar Uppsala initiated this study, which aims to provide an understanding of customer?s view on customer value, related to agricultural insurance and financing.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används i dagsläget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anställda får företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. Därför är det avstor vikt för företag att använda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna på rätt sättoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mål, målkongruens. Utformningen avbelöningssystem är dock en av företagets svåraste frågor och det finns många problem som kanuppstå. Det intressanta är att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anställda att arbeta mot målkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation påverkas av det rådande belöningssystemet inom två svenska storbanker, samt vadsom kan tänkas motivera de anställda att arbeta mot företagets mål och skapa en så kalladmålkongruens.Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.