En ny lagförÀndring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bÄdebolag och intressenter, sÄsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lÀmnade ett vallöfte Är 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november Är2010 blev revisionen frivillig för ungefÀr 250 000 smÄbolag. De krav som stÀlls för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor Àr att de har mer Àn tre anstÀllda, omsÀttningenskall vara mer Àn 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer Àn 1,5miljoner kronor. Minst tvÄ av dessa krav mÄste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande Àr en fördel för de smÄ bolagen, dÄ det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan ocksÄ innebÀra en nackdel. NÀr ett bolag vÀljer attavskaffa revisorn innebÀr det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som nÀr de anlitar en revisor.

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades anvÀndas pÄ 1990-talet. Behovet av en vÀl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart dÄ nÄgon börjar eller slutar pÄ ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man pÄ ett effektivt sÀtt kan ge den nyanlÀnde kunskap och överföra kunskap till organisationen frÄn den som ska lÀmna. Risk finns ocksÄ att nödvÀndig kunskap gÄr förlorad om nÄgon slutar och tar med sig nödvÀndig information som dÄ blir svÄr eller omöjlig att ÄterfÄ.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsÀttningsstrategierna. FrÄgestÀllningen att besvaras Àr vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bÀst hantera en anstÀllds avgÄng eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförstÄelse för Àmnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som stÀlldes mot tvÄ företag.

The recent history knows numerous examples of creditor?s inability to evaluate financial solvency of the client correctly. Creditors? risks do not only concern individual relations between the two parties but the economy in general. The standard loan-giving procedure considers evaluation based on a number of financial ratios.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande omrĂ„de hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom omrĂ„det Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva nĂ€r det gĂ€ller att tillmötesgĂ„ företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten frĂ„n intervjuerna analyserats och jĂ€mförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen dĂ€r Ă€ven tankar om förbĂ€ttringar förs fram.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Under det senaste Äret har ett nytt koncept för utlÄning av pengar mellan privatpersoner utvecklats pÄ kreditmarknaden. Det bestÄr av ett nÀtverk dÀr de som behöver lÄna pengar annonserar pÄ internet hur mycket de vill lÄna och till vilken rÀnta. PÄ motsvarande sÀtt lÀgger andra personer ut bud för utlÄning. DÄ lÄntagare och lÄngivare enats om belopp och rÀnta, sker en lÄnetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting Àr sÀkert, rÀttvist och enkelt att hantera.

NÀr nÄgon vill lÄna pengar krÀver lÄngivaren nÄgon form av sÀkerhet för lÄnet. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla lÄntagarens betalningsförmÄga Àr att nÄgon gÄr i borgen för lÄntagaren. MÄnga mÀnniskor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebÀr och Ätagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen Àr dispositiva, vilket innebÀr att det Àr avtalet som styr. Det Àr ofta en bank som Àr kreditgivare nÀr ett borgensÄtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulÀr.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvÀttSyfte: Studien syfte Àr att öka förstÄelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvÀtt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvÀttslagen tillÀmpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhÄller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förvÀntningsgap gÀllande bankrevisorers ansvar att upptÀcka finansbrott, sÄsom penningtvÀtt.Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhÄller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt. Detta har genomförts med hjÀlp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv.Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan pÄvisa Àr att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstÀnkt penningtvÀtt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed Àr en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvÀtt för externa och interna bankrevisorer.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste Ären varit i en pressad situation. AvrÀkningspriset pÄ mjölk pÄverkas stÀndigt av vÀrldsmarknadspriset pÄ mjölkpulver samt konsumenternas instÀllning till mjölk. Samtidigt pÄgÄr det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag Àr för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan pÄverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstÄ vid en investering för lantbrukaren, men Àven indirekt för banken.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra pÄtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade vÀrlden 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gÀlla i Sverige 2014. Syftet med Basel III Àr att banker ska bli mer risktÄliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förÀndrade kapitalkrav för banker ska bidra till bÄde högre priser och lÀgre utbud av krediter för bankernas kunder.

The goal of this thesis was to explore how real estate investment companies are affected by a weaker world economy. The reason to investigate this was that in the 90s in Sweden, the housing market crashed in conjunction with the bank collapse. Therefore I have looked at how the commercial real estate companies would be affected if we were to have a double dip recession, because it has been confirmed by Gyourko that commercial real estate market and the housing market tend to react in the same way on new fundamental information. This was examined through a sensitivity analysis, one investigated the effect of falling rent income and the second analysis looked at the effect of higher interest costs. I found that IAS 40 rule about unrealized profits of properties affected the results in a significant matter and therefore decided to include the regulation in my thesis.

NÀr nÄgon vill lÄna pengar krÀver lÄngivaren nÄgon form av sÀkerhet för lÄnet. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla lÄntagarens betalningsförmÄga Àr att nÄgon gÄr i borgen för lÄntagaren. MÄnga mÀnniskor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebÀr och Ätagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen Àr dispositiva, vilket innebÀr att det Àr avtalet som styr. Det Àr ofta en bank som Àr kreditgivare nÀr ett borgensÄtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulÀr.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.