Sök:

Produkttankfatygs specialiseringsgrads påverkan av kreditbedömningen


Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylldmed svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklånär faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sättden påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpåverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrånintervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett parrederier på Donsö.En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch på marknaden. Blir fartyget alltför specialanpassat kan det finnas en riskatt det blir svårt att omsätta på en andrahandsmarknad och kreditgivaren riskerar då att panteninte kan realiseras till rätt värde. Om ett fartyg är mycket specialanpassat kan det ocksåförsvåra möjligheterna att få ett bra nybyggnadskontrakt. Nybyggnadspriset blir också högreän för ett standardbyggt produkttankfartyg, då de produceras i mindre upplagor och oftastmed mer utrustning installerad ombord.Undersökningens resultat visar att belåningsgraden bara är en av flera faktorer som påverkasom ett produkttankfartyg är specialanpassat. Andra faktorer som banken fäster stor vikt vid ärvilken sysselsättning fartyget ska ha, valet av befraktningsform, och framförallt vem som stårbakom projektet. Det visar sig att om fartyget är specialanpassat och banken bedömer attrisken ökar kan risken hanteras genom exempelvis minskad belåningsgrad, ökadräntemarginal, bättre charter eller försäkrade charterhyror genom en off-hire försäkring.Åsikterna skiljer sig mellan bankerna och mellan bank och redare om vilken befraktningsformsom är att föredra, men de flesta anser time chartern vara den bättre.

Författare

Arne Bergvik Harald Nilsson Pär Svensson

Lärosäte och institution

Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Nivå:

Detta är en C-uppsats.

Läs mer..