Today it?s common that companies and organizations are facing several challenges and problems when it comes to making their IT-environment more efficient. Some of these are the management of user?s computers and file security. Comput-er users are often tied to their personal computer due to personal programs and files.

ABSTRACTTitel:Compliance i två storbankers baltiska dotterbolag Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:Johanna Bäckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien är att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utländska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge läsaren en ökad förståelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot två banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna är två personer som arbetar inom området för studien på varje bank. Den teoretiska referensramen är byggd på vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och är utgångspunkten för analysen.

Samhället ställer allt högre krav på företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar ämnen som rör företagets ansvar för miljön och samhället. Årsredovisningar är en extern kommunikationskanal där företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjälpa företag att uppnå legitimitet. Syfte med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags externa redovisning av CSR.

När en bank gör en kreditbedömning av ett företag så krävs det en stor del av riskmedvetenhet från bankens sida när det gäller att använda och undersöka företagens årsredovisningar, men även andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar på ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlåningsstruktur att göra, och att banken efter negativa känningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är ett företags årsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer på ett flertal fristående Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa två delar som väger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts på fristående Sparbanker från i huvudsak två landskap, det vill säga Bohuslän och Dalsland, samt en tredjedel av Västergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer från olika fristående Sparbanker.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process.

The structural rationalization of the agricultural sector in Sweden has led to many expansive, professional companies orientated towards growth. The agricultural sector is a very capital-intense sector and is characterized by the need for large sums of capital in form of buildings, inventory and arable land. The capital need is especially large for companies who have an ambition of growth and development of the company in the near future. The study is built upon six cases that all can be categorized as large agricultural farms with a turnover exceeding 20 million Swedish crowns. The companies are located in the middle and in the south of Sweden and are in the sector of primary production with focus on dairy-, pork-, egg-, chicken-, beef-, vegetables- and grain production as well as in the business of refining milk towards consumers. The study aims to identify the motives and driving forces that lies behind the growth of a farm-based company. The agricultural companies' motive for growth is studied based on which factors that influence the ambition to grow and to what extent these factors accord to the picture given by earlier research of small companies outside the agricultural sector.

Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affärssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vår studie och vad en implementering av affärssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan främja företagens fortbestånd, men även effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affärssystem kan innebära vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.Frågeställning och syfte:Syftet utgår från studiens frågeställning och lyder enligt följande:Studiens syfte är att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbättras genom implementering av affärssystem.Metod:Då syftets roll och funktion är att öka förståelsen utgår studien från en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar både chefsnivån och den operativa nivån på företagen, vilket bidrar till den ökade förståelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.

SammanfattningDen som är under arton år är omyndig, vilket innebär att denne inte får råda över sina tillgångar och ingå avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis är den omyndiges föräldrar både vårdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det är förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgångar. Överstiger värdet på dessa tillgångar åtta gånger prisbasbelopp eller har tillgångar ett särskilt ursprung och karaktär enligt FB 13 kap.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

The role of religion, of religious individuals and organizations, is currently discussed within both a private and public sector of development. I have viewed documents from the World Bank and DFID where the religious presence is a growing fact and previous theories that religion would disappear with economic development have been abandoned. As a result DFID conducted a large study on the importance of religion for development work, RaD 2005-2011, under the directions of Professor Carole Rakodi. Rakodi (2011) concluded that religion was highly related to the success or failure of developmental projects, and to understand the values people had religion needed to be understood within its specific cultural context. She developed an analysis model to conduct this work.

Bankkriser genom historien följer ofta ett liknande mönster, men problemet är attmarknadsaktörerna ofta tror att varje kris är unik och tar därför inte hjälp av tidigare erfarenheterav kriser. Under perioden 1970-2007 har inte mindre än 42 bankkriser ägt rum i 37 länder. Desenaste exemplen för Sverige är 1990-talskrisen och den nuvarande bankkrisen. Genom att ha enstörre förståelse och kunskap för hur en bankkris uppkommer skulle eventuellt framtidabankkriser undvikas eller i alla fall förmildras.Sverre Knutsen och Hans Sjögren har vidareutvecklat en cykelmodell för vilka stadier en bankkrisgenomgår utifrån Charles Kindlebergers stegmodell för bankkriser som bygger påkonjunkturansatsen. Denna studie syftar beskriva och förklara 1990-talskrisen och dagensbankkris utifrån Knutsen och Sjögrens cykelmodell för bankkriser.