Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

Vi har under vÄr utbildning, vÄr egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfÀllen. MÄnga av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna kÀnns trÄkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det Àr ett mer kreativt och spÀnnande arbetssÀtt, Àn det traditionella lektionerna. Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort bÄde observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vÄrt syfte.

Uppsatsen strÀvar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollÀrares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgÄr frÄn ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lÀrandet. Förskolebarns musikaliska utveckling pÄverkas av förskollÀrares musikaliska kompetens och didaktiska förmÄga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhÄllningssÀtt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resvÀska fylld med ordinÀra och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lÄdan. Metoden gav mig ocksÄ möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sÄngsamlingarna.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

It becomes increasingly more difficult to stand out among the personal sites on the internet today and to become the one who actually gets remembered in the crowd. To be remembered, you need to have a useful website but also a creative appearance added to it.In this practical thesis I have focused on how a website should look like according to users and then added a creative look to the user-friendly website. The purpose of the study is to find out how to connect a useful website with a creative appearance. In order to do that, I first had to find out what users actually want. I used a survey in which I have asked questions about how a website should look like.

Syftet med vÄr undersökning var att belysa nÄgra lÀrares syn pÄ talat ungdomssprÄk. Vuxengenerationen har alltid haft Äsikter om ungdomssprÄk och menat att det Àr torftigt och ovÄrdat, samtidigt som forskning visar att det Àr kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna sjÀlva. Detta motsatsförhÄllande fann vi intressant. I egenskap av blivande lÀrare ville vi dÀrför ta reda pÄ om lÀrare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras sprÄk, ocksÄ har en negativ syn pÄ talat ungdomssprÄk. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lÀrare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomssprÄk.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Skolverket skriver i den senaste lÀroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man dÀremot inte skriver Àr hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn Àr vÀsentlig i skolan för bÄde lÀrare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att bÄde söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sÄ som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förÀndrat undervisningen eller om den mÄste förÀndras? Detta undersöktes genom intervjuer med lÀrare och skolledare tvÄ högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkÀtundersökning med elever pÄ skolan i Malmö.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina Ärsredovisningar för att kommunicera med anvÀndarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem Ärsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar pÄ frÄgan i vÄr problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de Ärsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehÄllit en hel del frivillig information bÄde om företagets verksamhet och dess omvÀrld. Kreativ utformning har anvÀnts i relativt stor utstrÀckning för att presentera den frivilliga informationen pÄ ett tilltalande sÀtt.

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Är argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.