I dagens samhälle söker sig människor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera på den globala marknaden och för att följa utvecklingen så har en nationell strategi för svensk besöksnäring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar på destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och få fler resenärer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar på hur kreativitet kan användas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet är att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrån kreativitetsteori och empiri för produktutveckling åt småföretag inom besöksnäringen i Swedish Lapland.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som är inspirerande och motiverande då en uppgift i ämnet bild introduceras. Även se bildlärares tillvägagångssätt, då de försöker att frambringa och förmedla inspiration och motivation till eleverna i bildundervisning, och se om kreativitet framkommer. Forskningsfrågorna som jag ställde var: Vilka inspirerande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare? Vilka motiverande förhållningssätt gör funktionell inverkan på elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlärare? Jag redogör för tidigare forskning utifrån begreppen inspiration, inspirerat lärande, motivation och kreativitet. Även utifrån Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känsla av sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag.

Uppsatsen ser till vad som sker med inflationen och produktionsgapet (skillnaden mellan den faktiska produktionen och den potentiella produktionen) när en centralbank blir självständigare genom att Rogoff-konservatism införs. Första delen av uppsatsen avhandlar två modeller inom detta monetära ämne och huvudfokus ligger på den nykeynesianska modellen. Efter en redogörelse för modellens uppbyggnad ses hur Rogoff-konservatism påverkar en ekonomi om det finns inflation bias och därefter vad som sker med chockstabiliseringen om centralbanken blir självständigare. Den andra delen behandlar centralbanker i empirin och visar på centralbankers självständighet i förhållande till inflationen, variansen för inflationen, produktionsgapet och variansen för produktionsgapet. Teorin menar att om det finns inflation bias medför Rogoff-konservatism till lägre inflation och chockstabiliseringen blir bättre.

BakgrundAvdelningen för Servicetjänster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgår sedan 2007 ett omvälvande förbättringsarbete med helt nya arbetssätt som baseras på ständiga förbättringar och flödesprocesser. Innovation är något för företag i dagens samhälle att förhålla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling återfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istället påvisa vikten av kreativitet och innovation.ProblemformuleringDe förbättringsmetoder som avdelningen för Servicetjänster och logistik använder sig av kan innebära att det saknas utrymme för problemlösning och därmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förståelsen kring kreativitet kan därför skapa förutsättningar till att kunna leda innovationsprocessen i rätt riktning, vilket vi vill försöka implementera på Varutransporten på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.SyfteSyftet med studien är att tillämpa våra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan få in mer kreativitet i sitt flödesarbete.MetodStudiens utförande sker genom två processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats.

Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har det vuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexperter som säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lärandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstås i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen främja elevernas entreprenöriella lärande? När den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmågor under sin studiegång. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhållningssätt: entreprenöriellt lärande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lärande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera källor är överens om att kreativitet är en viktig byggsten för entreprenöriellt lärande.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi?s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects? wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus.

Projektformen har funnits länge och har förändrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero på att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmåga att se annorlunda orsakssamband, att lämna gamla rutiner och finna nya bättre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krävs stabilitet och förutsägbarhet annars är risken att kreativiteten går till överstyr och orsakar kaos. Det krävs även rätt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag består av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.