Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad som motiverar de anstÀllda inom handikappomsorgen i PiteÄ kommun att bedriva sitt yrke, som innebÀr omhÀndertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anstÀllda söktes svar pÄ: ?Vilka faktorer pÄverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper Àr av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap pÄ motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger pÄ Àr Herzbergs tvÄfaktorteori och den arbetskaraktÀristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anstÀllda var motiverade pÄ sin arbetsplats pÄ grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen frÄn brukarna. GenomgÄende var svaren i intervjuerna likartade med fÄ avvikelser.

Stress pÄ arbetsplatsen relaterat till mÄnga inkommande och utgÄende kommunikationskanaler Àr ett reellt problem. Applikationer som samlar alla kanaler i samma verktyg kan hjÀlpa till pÄ det hÀr omrÄdet. För att förenkla vid utveckling av en sÄdan applikation kan ett modulÀrt system skapas, dÀr varje modul ser liknande ut och enkelt kan kopplas in i en huvudapplikation. Den hÀr studien undersöker de problem som kan uppstÄ nÀr flera tjÀnster ska integreras, mer specifikt genom att titta pÄ hur en befintlig modul för e-post via Google Apps kan porteras för att stödja e-post via Microsoft Office 365. Arbetet har skett enligt metoder för testdriven portering och varje steg i porteringen har dokumenterats noggrant.

Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetstillfredsstÀllelsen bland sÀljare pÄ ett detaljhandelsföretag. Undersökningen utgick ifrÄn vad i arbetet som gör att sÀljarna trivs och vad som minskar arbetstillfredsstÀllelsen. Vidare undersöktes avdelningschefernas synpunkter pÄ arbetstillfredsstÀllelsen hos sÀljare och huruvida sÀljarnas motivationsbehov tillgodoses pÄ arbetsplatsen. Den teoretiska utgÄngspunkten för den kvantitativa studien var Herzberg's tvÄfaktorteori (1993) och Hackman & Oldhams Job characteristics model (1980). Dessa teorier lÄg till grund för tvÄ enkÀter, en till sÀljare och en till avdelningschefer.

ProblemIdeation in group is used by many, often as a tool for creating new and innovative ways to solve problems and creating change. Groups may have difficulties to move from the phase of inspiration to the phase of ideation, if information and ideas aren?t defined in the team.The authors claim that this process can be helped by providing practical tools that are adapted and tested for the purpose. The reason is to foster concretization of volatile thoughts in form of inspiration and information.PurposeThe study aims to investigate how Storyboard as a tool can be used to concretize thoughts and inspiration in a group before ideation.MethodIn order to collect empirical data the authors along with four other facilitators, conducted 24 DO TANK:s for the innovation contest Smart Lunch. The empirical data where then analyzed using theories related to the topic.

The aim was to examine whether measurements of creativity as a domain general trait can explain possible connections between a domain general creative performance and one of the creative domain specific areas, humor. Another aim was to examine whether the maladaptive humor styles can explain possible differences in creative performances. An Internet-based survey was used on 281 students from a Swedish university. The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments ? Sense of Humor Questionnaire (SHQ-6) was used to measure the respondents? sense of humor, Humor Style Questionnaire (HSQ) measured the respondents? humor style and Alternate Uses Test (AUT) gave the respondents an opportunity to account for their creative performances.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

Det Àr viktigt att se hÀlsa ur ett helhetsperspektiv dÀr den sociala, fysiska samt psykiska hÀlsan ingÄr. MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen, det Àr dÀrför en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande med. HÀlsofrÀmjande sjukhus Àr ett exempel pÄ en sÄdan arena. För hÀlsofrÀmjande sjukhus Àr det bland annat viktigt att frÀmja den egna personalens hÀlsoutveckling i en positiv riktning, med hjÀlp av en aktiv kunskapsförmedling. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hÀlsans villkor till övriga anstÀllda.

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Införande av webbaserad sjÀlvbetjÀning i organisationer anses vara till nytta för bÄde organisationen och dess kunder. Genom att anvÀnda kanalen Internet Àr det möjligt att tillhandahÄlla den webbaserade sjÀlvbetjÀningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnÄ önskade effekter i anvÀndarnas arbetsuppgifter nÀr webbaserad sjÀlvbetjÀning införs och anvÀnds. Detta har vi gjort genom att ta reda pÄ vilka förvÀntningar organisationerna haft pÄ införandet samt att ta reda pÄ vilka förÀndringar som uppstÄtt efter införandet. För att ta reda pÄ förvÀntningar och förÀndringar som uppstÄtt vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och pÄ vilket sÀtt tjÀnsten pÄverkat organisationens arbetssÀtt efter införandet.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Ă„r ett stort antal mĂ€nniskor av vĂ„rdrelaterade infektioner nĂ€r de vĂ„rdas pĂ„ sjukhus. VĂ„ren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande pĂ„ somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlĂ€ngd vĂ„rdtid och ökad kostnad för samhĂ€llet. Även om tillĂ€mpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vĂ„rdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjukvĂ„rdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vĂ„rdrelaterade infektioner. SjukvĂ„rdspersonal definieras i den hĂ€r litteraturöversikten som sjuksköterskor och lĂ€kare.

The purpose of this study was to describe and analyze youth community service in the Kalmar municipality. Our focus was on juvenile offenders and predecessor of public authorities. The juvenile offenders in our study have completed youth community service. A qualitative study was undertaken which include seven interviews. Our empirical data were compared and analyzed with previous research data.