Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

DĂ„ ett barn ska beredas vĂ„rd utanför det egna hemmet har socialtjĂ€nsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 övervĂ€ga om barnet kan placeras i det befintliga nĂ€tverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgĂ„ngspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?övervĂ€ga? och hur de gĂ„r tillvĂ€ga vid sitt övervĂ€gande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns pĂ„ socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade övervĂ€ganden. ÖvervĂ€gandet baserades ofta pĂ„ personliga vĂ€rderingar och ibland pĂ„ forskningskunskap och rĂ€ttskĂ€llor.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares livstillfredsstÀllelse, psykosociala vÀlmÄende och upplevd relation till nÀrmaste chef utifrÄn chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras nÀrmaste medarbetare bestÄende av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet frÄn emotionsperceptionstestet och det sjÀlvrapporterade anvÀndandet av omvÀrdering av kÀnslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna pÄ Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfÀr pÄ arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare nÀr de Àr skickliga pÄ emotionsperception och omvÀrderar sina kÀnslor..

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Stress hör till vÄrdpersonalens vardag och talangen att hantera stress Àr en lÀmplig egenskap för ett bra vÄrdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utlÀndska lÀkare upplever stress pÄ arbetsplasten i sammanhang med sprÄkbarriÀrer, kommunikationssvÄrigheter och kulturskillnader samt hur dessa svÄrigheter pÄverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades lÀkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dÄlig kommunikation och okunskap frÄn patienter och kollegor hade en negativ pÄverkan pÄ stressnivÄn i arbetet. Medan otillrÀckliga sprÄkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade Àven att socialt stöd och hjÀlp frÄn kollegor och ansvariga chefer saknades vilket pÄverkade informanternas privatliv i form av försÀmrat sjÀlvförtroende och minskad energi under ledig tid.

Det Àr viktigt att se hÀlsa ur ett helhetsperspektiv dÀr den sociala, fysiska samt psykiska hÀlsan ingÄr. MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen, det Àr dÀrför en viktig arena att arbeta hÀlsofrÀmjande med. HÀlsofrÀmjande sjukhus Àr ett exempel pÄ en sÄdan arena. För hÀlsofrÀmjande sjukhus Àr det bland annat viktigt att frÀmja den egna personalens hÀlsoutveckling i en positiv riktning, med hjÀlp av en aktiv kunskapsförmedling. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hÀlsans villkor till övriga anstÀllda.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Följande uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av Göteborgs SpÄrvÀgar med syfte att kartlÀgga hur organisationen kan bli en attraktivare arbetsplats för kvinnor, dÄ kvinnor idag Àr i en klar minoritet i organisationen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi under arbetets gÄng anvÀnt oss av tre övergripande frÄgestÀllningar: ?Hur upplever förarna sin situation pÄ arbetsplatsen med fokus pÄ de kvinnliga medarbetarna, bÄde svÄrigheter och möjligheter samt potential till förÀndring??, ?Finns det faktorer inom organisationen som pÄverkar manliga och kvinnliga förare pÄ olika sÀtt? Vilka Àr i sÄ fall dessa och hur kan de hanteras?? samt ?Bör organisationen Àndra arbetsförhÄllandena för kvinnorna som jobbar idag och hur ska de locka fler att söka sig dit??. Undersökningarna genomfördes genom tvÄ kvinnliga och en manlig fokusgrupp, intervjuer med tvÄ arbetsledare och genom deltagande observation. Detta för att ge en övergripande bild av bÄde mÀnnen och kvinnornas syn pÄ verksamheten som den ser ut idag, och vad som enligt dem bör göras för att skapa en attraktivare arbetsplats för kvinnor.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.