Forskning kring omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla Àr i det nÀrmaste obefintlig. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvÄrdnad vid stickrÀdsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som anvÀndes inspirerades av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Undersökningen grundar sig pÄ att det i Sverige inte har gjorts sÄ mÄnga studier pÄ om anstÀllda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet nÀr en omorganisation har genomförts. Om anstÀllda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstÄ hur förÀndringar pÄ arbetsplatsen pÄverkar de anstÀlldas kÀnslor, attityder och beteende. Föreliggande studie Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 63 personer som Àr anstÀllda vid Solna tingsrÀtt. Resultatet frÄn envÀgs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anstÀllda som Àr berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anstÀllningsotrygghet Àr relaterat till lÀgre generell arbetstillfredsstÀllelse och sÀmre psykisk hÀlsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anstÀllda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anstÀllningsförhÄllanden som en omorganisation medför..

MÀnniskor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, dÀrmed Àr det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förÀndringar pÄ arbetsmarknaden. MÄnga arbetsmiljöstudier har utförts, som pÄvisat samband mellan ohÀlsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser dÀr det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven Àr höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet Àr lÄgt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hÀlsoproblem.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..

Den hĂ€r uppsatsen skriver vi i syfte att undersöka vad företagen, som vi har valt ut, vidtar för Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra hĂ€lsan hos sina medarbetare. Vi kommer att jĂ€mföra företag som har medarbetare med högre respektive lĂ€gre utbildningsnivĂ„ för att se om företagen satsar lika mycket pĂ„ medarbetarnas hĂ€lsa.Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n ett induktivt arbetssĂ€tt och vĂ„r uppsats bygger pĂ„ en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer frĂ„n fyra olika företag i Kalmarregionen; Öhrlings PricewaterhouseCoopers, LĂ€nsförsĂ€kringar Kalmar lĂ€n, GuldfĂ„geln AB och HS StĂ€dservice AB. Intervjuerna har till största delen varit personliga, eftersom vi ville se hur deras arbetsmiljö faktiskt sĂ„g ut i verkligheten.En av de största skillnaderna mellan hög- och lĂ„gstatusföretagen Ă€r, enligt oss, att lĂ„gstatusföretagen överlĂ€mnar det mesta av ansvaret, gĂ€llande den personliga hĂ€lsan, till varje enskild individ jĂ€mfört med högstatusföretagen som, vi menar, tar betydligt större ansvar för att upprĂ€tthĂ„lla en god hĂ€lsa hos medarbetarna..

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

That we have a great need to be encouraged is coated in a variety of motivational theories. Despite our awareness of this need, studies show that Swedish employees feel a lack of encouragement in the workplace. The purpose of this report is to examine the factors that affect our ability to give others encouragement.Empirical data were collected through questionnaires from 91 people in the workplace. Correlation between the experience of giving and receiving encouragement, self-image, outlook on mankind and stress in the workplace are examined using a linear Multiple Regression Analysis. Correlation between the experience of giving and receiving encouragement is examined using Pearsons test of correlation.The results show that there is no significant correlation between the experience of giving and receiving encouragement, self-image, outlook on mankind and stress.

Avsikten med denna studie var att utreda frĂ„gan: Vilka Ă€r de immateriella förutsĂ€ttningarna i kreativa processer nĂ€r de omvandlar nĂ„got frĂ„n konformt till originellt? Det primĂ€ra syftet med att göra en undersökning pĂ„ just det omrĂ„det var att kunna öka möjligheterna till att upprĂ€tthĂ„lla önskĂ€rd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bĂ€sta fall leda frĂ„n konformitet till originalitet. Undersökningen hade en sĂ„ kallat abduktiv prĂ€gel vilken byggt pĂ„ att olika teorier och empiriska exempel tillĂ„tits vĂ€xelverka istrĂ€van att nĂ„ mĂ„let som beskrevs i föregĂ„ende stycke. Jag ansĂ„g att genom att vĂ€lja ut ett antal exempel dĂ€r originalitet hade uppnĂ„tts skulle det gĂ„ att Ă„terblicka pĂ„ de processer om skapat det originella, nĂ€mligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har anvĂ€nts för att skapa bĂ€righet till resonemang och argumentation.

MÀnniskor har sedan lÀnge tillbringat en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet och det har dÀrmed alltid varit viktigt att trivas pÄ arbetet. Arbetslivet förÀndras dock hela tiden och ett exempel Àr det nya yrket callcentersÀljare. Deras arbetsmiljö Àr annorlunda jÀmfört med den som fanns dÄ de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas pÄ arbetet har dÀrmed förÀndrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersÀljare. 8 heltidsarbetande företagssÀljande callcenterkommunikatörer (sÀljare) intervjuas om vilka faktorer som pÄverkar deras arbetstrivsel.

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstÀrkare. MÄlet var att Ästadkomma goda prestanda pÄ den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvÀrderas med avseende pÄ dess prestanda. AudioförstÀrkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt pÄ minst 40W samt ett frekvensomrÄde pÄ 20Hz till 20KHz, utan att anvÀnda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger pÄ analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingÄende delar samt jÀmförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna pÄ ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv dÀr interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frÄgestÀllningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och pÄ vilka olika sÀtt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivÄer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartlÀggningen av kulturens uttryckssÀtt.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tÀnker och resonerar om sitt förhÄllningssÀtt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna pÄ lÀrandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lÀrandet utomhus? Undersökningen gjordes pÄ tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lÀr sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötÀnk och ett ekologiskt förhÄllningssÀtt genom att samspela med allt levande sÄsom vÀxter och djur. LÀrandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla vÄra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lÀrande.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.