FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstÄ fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat pÄ förvÀntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. PÄ motsvarande sÀtt kan dock utvecklingssamtal Àven skapa missnöje och sÀnka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som Äterfinns pÄ arbetsplatsen.

Konflikter Àr en oundviklig del i sammanhang dÀr mÀnniskor möts och arbetar. Studien utgick frÄn forskningsfrÄgan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmÀnskliga konflikter pÄ arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkÀt. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, dÀr det letades efter likheter, skillnader, bÄde i intervjudelen och enkÀtundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad vÀrld, vilket bidragit till ett mÄngkulturellt samhÀlle. Dagens organisationer stÄr i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mÄngfald Àr, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas mÀnniskan in i den sociala miljön pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mÄngfaldsarbete.

Denna uppsats behandlar hur företag motiverar sina anstÀllda för att öka lojaliteten. Vi har valt att studera detta utifrÄn ett ledningsperspektiv. Vi har undersökt tvÄ tjÀnsteföretag eftersom det Àr extra viktigt att de anstÀllda Àr motiverade i kunskapsintensiva företag. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat VD:n pÄ JOB Media & ReklambyrÄ AB och avdelningschefen pÄ KPMG i LuleÄ. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att motivationsteorierna vi behandlat tillÀmpas i stor utstrÀckning i de företag vi undersökt.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete Àr det mÄnga yrkesutövare som stÀlls inför svÄra utmaningar och höga förvÀntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbÀttrad sjÀlvkÀnsla. I dagens arbetsmiljö, prÀglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svÄra situationer lÀtt uppstÄ. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svÄra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ anstÀlldas uppfattning om vilka krav som ska stÀllas pÄ chefer i allmÀnhet samt hur vÀl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra SkÄne. Urvalet bestod av 60 fabriksanstÀllda och enkÀten undersökte deras nÀrmsta operativa chef. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel frÄn enkÀten Àr ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det Àr viktigt att chefen alltid Àr fysiskt nÀrvarande pÄ arbetsplatsen?.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva det nuvarande kunskapslÀget gÀllande anvÀndning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrÄn Fribergs förslag. Artiklarna antrÀffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som anvÀndes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter anvÀnds inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, bÄde i grupp och individuellt. En rad vÀrden har pÄvisats i samband med anvÀndandet av skapande aktiviteter ? de ger framgÄngskÀnsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

AnvÀndarutveckling, det vill sÀga att anvÀndare utvecklar egna IT-verktyg, Àr en form av systemutveckling inom organisationer som kan fÄ en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, dÀr anvÀndaren utvecklade egna verktyg för att underlÀtta bÄde smÄ och stora rutinuppgifter. Studien bygger pÄ tre fall i den valda organisationen dÀr utvecklarna intervjuades för att ge sin syn pÄ hur anvÀndarutvecklingen förhÄller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket Àr utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade ocksÄ pÄ vilken typ av vÀrde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling frÀmst genom att förbÀttra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar vÀrde för anvÀndare genom att ge dem möjlighet att fokusera pÄ mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar ocksÄ vÀrde för utvecklarna som kan fÄ att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.

I resultaten frÄn en enkÀtundersökning, utförd av SACO Är 2006, framkom att mÄnga av de anstÀllda pÄ Migrationsverket var missnöjda med verkets ledning. Migrationsverket har Àven fÄtt en stor del negativ kritik i media under de senaste Ären. Detta har vÀckt ett intresse för vilka faktorer som kan pÄverka anstÀlldas förtroende för ledningen inom organisationer och vilken betydelse detta förtroende egentligen har. Syftet med studien var att göra en översikt över, samt en analys av, befintliga förklaringsmodeller för vad som kan ligga till grund för en arbetsgrupps instÀllning till ledningen inom en organisation. Syftet var vidare att sammanstÀlla och analysera befintliga förklaringsmodeller över vilken betydelse arbetsgruppens instÀllning till ledningen kan ha för de anstÀllda samt organisationen.