Vi har undersökt hur fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgÄngspunkt utifrÄn George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. mÀnniskan formas av erfarenheter frÄn sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till Àr att fritidspedagogens yrkesroll Àr mÄngfasetterad, vilket kan innebÀra en stor variation i arbetsuppgifter.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillÀmpas i omvÄrdnad. Syftet besvarades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar; NÀr anvÀnder sjuksköterskor humor i omvÄrdnad och vilka effekter fÄr detta? Hur anvÀnds humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att anvÀnda humor i omvÄrdnad? Vilka risker finns med att anvÀnda humor i omvÄrdnad? Studien baserades pÄ analys av Ätta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor Àr en viktig del i omvÄrdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters vÀrdighet och Àr en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stÀrker samhörighet i arbetslaget.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella lÀroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar nÀr en utövare kommer in pÄ en konsthögskola.Min frÄgestÀllning Àr, vilket inflytande denna informella lÀroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsomrÄde? För detta stÀller jag ocksÄ frÄgan, vilka moment som varit sÀrskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen Àr baserad pÄ intervjuer med tre informanter som sjÀlva mÄlar graffiti.Deras svar Àr sedan tolkade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av Roger SÀljö och Lev S Vygotskij texter LÀrande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lÀtt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimÄlning som gjordes utifrÄn en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen fÄr utgöra en symbol för en graffitimÄlares resa frÄn tÄg och vÀggar in pÄ en konsthögskola.MÄlningen gjordes i Vita havet pÄ Konstfack..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda om och hur gÀllande rÀtt har förÀndrats senaste 40 Ären angÄende alkoholsjuka arbetstagares anstÀllningsskydd.Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom pÄ alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av sÄvÀl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstÄr nÀr arbetsgivaren vill sÀga upp eller avskeda arbetstagaren pÄ grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver ocksÄ hur praxis de senaste 15 Ären tyder pÄ att arbetsgivare till viss del har lÀttare att fÄ gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gÀller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar pÄ arbetsplatsen jÀmfört med tidigare.Uppsatsens slutsats Àr att den praxis frÄn 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mÄn Àr obsolet.

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.

Det Àr varje barns rÀtt att i varje stund bjudas möjlighet att vara ? och bli ? sitt bÀsta jag under sin vistelse pÄ förskolan. En övertygelse om att vi blir i det sammanhang vi befinner oss beroende pÄ aspekter som tid, miljö och material prÀglar förskolan jag besökt och den avdelning pÄ vilken min studie Àr gjord. Den pojke jag studerat bjuds initialt pÄ flertalet tillfÀllen att blomstra och finna meningsfullhet i tillvaron utifrÄn sina erfarenheter och intressen men framstÄr vid upprepade tillfÀllen udda och passar inte alls in i verksamheten. Efter reflektion i personalgruppen angÄende syften, hur aktiviteter planeras in och genomförs samt vari barnens egna önskemÄl bestÄr görs en betydande omstrukturering och omprioritering av verksamheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som hÀnde med strukturen i elevernas berÀttelser efter att de hade fÄtt bygga berÀttelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev tvÄ berÀttelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berÀttelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Syftet med den hÀr studien Àr att se om det finns ett samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom omrÄdet kan ett hÀlsofrÀmjande ledarskap medföra ett högt vÀlbefinnande hos medarbetarna. Studien Àr genomförd med kvantitativ metod med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare frÄn hÀlso- och sjukvÄrden i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande pÄ den undersökta arbetsplatsen.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Det hÀr rapporten Àr ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling inom explosiva Àmnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva Àmnen samt en kompetensresurs inom explosiva Àmnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. MÄlet med undersökningen var att utifrÄn resultatet kunna jÀmföra företagen och kompetensresursens syn pÄ kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare pÄ kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Examensarbetet genomfördes Ät företaget Corus Byggsystem AB. Ett företag placerat i Halmstad som tillverkar profilplÄt och lÀttbalk till tak och fasader. Företaget erbjuder Àven god rÄdgivning och skapar optimala lösningar för kunden.I företagets produktion finns det en maskin som pressar specialbalkar. Denna arbetsplats Àr varken produktionseffektiv eller ergonomiskt riktig dÄ materialet och balkarna lyftes manuellt, i vissa fall Àven över huvudet. PÄ tunga arbetsplatser Àr det oerhört viktigt att se över ergonomin, bÄde för att förbÀttra sÀkerheten och för att öka produktionsvolymen.

Missbruk Àr en problematik vars negativa effekter framför allt pÄverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta dÄ all tid och fokus lÀggs pÄ sjÀlva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv pÄ det sÀtt som önskas skapar bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. MÀnniskor som mÄr dÄligt pÄ grund av sjukdom eller funktionsnedsÀttning kan anvÀnda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar pÄ att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjÀlp av en egenkonstruerad intervjuguide.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.