Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anstÀlldas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. TvÄ av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjÀnar pengar pÄ att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansÄg att kreativitet var nÄgot viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lÀrande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lÀrande. Med hjÀlp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det gÄr till nÀr lÀrare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder pÄ att handdocka och storyline Àr tvÄ metoder som skapar lustfyllt lÀrande. BÄda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld..

Tidigare studier visar att mÀnniskor som bor pÄ sÀrskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar pÄ sÀrskilt boende Àr ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende Àr ofta begrÀnsad. Detta kan resultera i en kÀnsla av övergivenhet och Ängest hos den boende. Genom Ärhundradena, sÄ har mÀnniskan alltid anvÀnt sig av husdjur som ett sÀllskap och tröst. Studier visar att den generella hÀlsan förbÀttras och stÀrks genom umgÀnget med djur.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och grÀnslöshet i arbetsförhÄllanden pÄverkade kreativiteten pÄ fem svenska reklambyrÄer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utstrÀckning 61 pÄstÄenden stÀmde med deras upplevelse av grÀnslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat pÄ tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet sjÀlvskattades. TvÄ frÄgor med öppna svar belyste faktorer som pÄverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Syftet med studien var att unders?ka sambandet mellan anv?ndning av psykedeliska substanser och kreativitet, samt om intelligens och personlighetsdraget ?ppenhet modererar detta samband. Urvalet bestod av 223 deltagare, varav ungef?r h?lften hade erfarenhet av psykedelika. Unders?kningen anv?nde ett bekv?mlighetsurval och inkluderade kortversioner av sj?lvskattningsformul?r och tester s?som Alternative Uses Test (AUT), Short Scale of Creative Self (SSCS), Ravens matriser och Big Five Inventory (BFI-2-S) f?r att m?ta aspekter av kreativitet, intelligens och ?ppenhet.

Problemdiskussion: MÄngtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fÄtt stor uppmÀrksamhet och utvecklats i nÀra alla tÀnkbara riktningar. Trots detta finns det ett omrÄde som fortfarande Àr mycket outforskat, nÀmligen det om kreativitet och styrelser. DÄ samband pÄvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nÀra beslÀktade omrÄdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll ocksÄ i skapandet av kreativitet.Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger pÄ en flerfallsdesign och Àr genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktÀr.Slutsats: För bÄda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och frÀmjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som Àr av störst vikt i denna process hör vidare till omrÄdet för strategi..

Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i vÀstvÀrlden de tvÄ senaste Ärtionden vilket innebÀr stora kostnader för samhÀllet och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts sÄ kommer efterfrÄgan pÄ vÄrdresurser för fallolyckor att nÀstan fördubblas inom nÄgra decennier. Syfte: Att granska om anvÀndandet av höftskyddsbyxan hos Àldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som Àven tittat pÄ compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan vÀrderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanstÀlldes.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmÄga hos en grupp ungdomar. Arbete ute pÄ fÀltet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade pÄ kreativitet och samarbete. FrÄgeformulÀr förekom Àven i studien bÄde vid det första passet och vid det sista passet. FrÄgorna avsÄg att undersöka deltagarnas syn pÄ sin kreativitet och samarbetsförmÄga samt hur denna förÀndrades under studiens gÄng. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, dÀr tvÄ olika teorier korsades.

Syftet var att beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga för att inspirera till fantasi och kreativitet i uttrycksformen bildskapande. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem förskollÀrare i olika rektorsomrÄden, i en kommun i Norrbotten. Studiens resultat visade att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt samt att materialet, verktygen och teknikerna som barnen erbjöds, Àr av stor betydelse för att inspirera till fantasi och kreativitet i bildskapande aktiviteter. Resultatet visade Àven att samtliga förskollÀrares förhÄllningssÀtt speglar att de utgÄr frÄn barnen i sitt arbete i uttrycksformen bildskapande. Vidare tolkade och sÄg vi variationer i förskollÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de arbetar för att inspirera till fantasi och kreativitet.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnÀrligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. FrÄgestÀllningarna berörde de intervjuades kÀnslomÀssiga och tankemÀssiga upplevelse av kreativitet, en kartlÀggning av de förutsÀttningar och begrÀnsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn pÄ den kreativa processen.Resultatet i studien visade pÄ en kÀnslomÀssig dualism gÀllande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. NÄgra tankemÀssiga teman togs upp av respondenterna gÀllande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anstÀllda pÄ ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. DÄ vi med vÄr studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anstÀllda som arbetar i projekt pÄ Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi lÄtit vÄr empiri styra vilka omrÄden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal omrÄden som vi diskuterar i vÄr analys.VÄrt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet pÄ olika sÀtt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivÄn i projektet uppfattar kreativitet frÀmst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare pÄ den övre nivÄn framförallt innebÀr utvecklande av processer och arbetssÀtt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjÀlp gick att utveckla elevernas vÀrdegrund rörande vÀnskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i tvÄ femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor lÄnga slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berÀtta en saga som sedan blev basen för vÀnskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utlÀsa en utveckling angÄende vÀnskap anvÀnde vi oss av portfolio som eleverna sjÀlva tillverkade. NÀr det gÀllde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.