Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet.

Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlärare på gymnasiet ser på begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. Då kursplanen tar upp begreppet som ett mål samt som ett krav för betyget MVG är begreppets betydelse och tolkning av detta väsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på gymnasienivå. Intervjufrågorna var öppna för att få ut så mycket som möjligt ur varje fråga.Resultatet av denna undersökning påvisar att lärare har stor förståelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den på olika sätt kan främjas i klassrummet samt vad som krävs för att läraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar också på att tidsbrist, negativ stämning och elevers dåliga självförtroende kan vara faktorer som istället hämmar kreativiteten i klassrummet..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka gränser som finns för arkitektens arbete och hur de påverkar arkitektens kreativitet. Gränser kan ha både en positiv och en negativ påverkan på kreativitet vilket utgör grunden för problemformuleringen. Simons styrmodeller i kombination med Einar Häckners teori om mjuk och hård information har använts för att göra en uppdelning av faktorer som påverkar kreativitet. Genom en fallstudie av fyra arkitekter på fyra olika byråer visas vilka gränser som fanns och hur de påverkar kreativitet. Synsättet har varit analytiskt med kvalitativ datainsamling och ett deduktivt arbetssätt.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.