Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.

Denna uppsats syftade till att kartlÀgga hur chefer sjÀlva upplever och arbetar med frÄgor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot GÀllivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nÀtbaserade enkÀter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utstrÀckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohÀlsa samt om det fanns nÄgon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras frÄn psykosocial ohÀlsa beroende pÄ kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivÄn bÄde inom Àmnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gÀller var nÄgot som cheferna hade en god uppfattning om.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Denna uppsats syftade till att kartlÀgga hur chefer sjÀlva upplever och arbetar med frÄgor som rör psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes mot GÀllivare kommun.Datainsamlingsmetoden bestod av nÀtbaserade enkÀter som skickades ut till samtliga chefer för att dels se vilken kunskap cheferna visade kring arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Vilka krav, vilken kontroll och vilket stöd cheferna upplevde i sitt arbete. I vilken utstrÀckning cheferna rapporterade symptom som kan ha ett samband till psykologiskohÀlsa samt om det fanns nÄgon upplevd skillnad i krav-kontroll-stöd eller i vilka symptom som kan förklaras frÄn psykosocial ohÀlsa beroende pÄ kön. Resultatet visade att den generella kunskapsnivÄn bÄde inom Àmnet psykosocial arbetsmiljö och vilka riktlinjer som gÀller var nÄgot som cheferna hade en god uppfattning om.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsĂ€ttningar för och syn pĂ„ arbetsmiljöarbete i skolan med sĂ€rskilt fokus pĂ„ lĂ€rares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frĂ„gestĂ€llningar: Vad anser rektorerna underlĂ€ttar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer pĂ„ sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utstrĂ€ckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar? Vilka samband finns mellan ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?METOD: Metoden som anvĂ€ndes var en webbaserad enkĂ€t. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkĂ€ten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjĂ€lp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel.

AnstÀlldas sjukfrÄnvaro beror till större del pÄ stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar pÄ samband mellan stress och dÄlig hÀlsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och sÀrskilt hur ekonomiska styrmedel kan pÄverka stress. Denna studies syfte Àr att utforska hur styrmedel kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. De styrmedel som undersökts Àr cybernetiska och administrativa styrmedel och pÄ dessa har den sÄ kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen anvÀnts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun.

AbstractComing to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka arbetsrelaterade stressdrivare, sÄ kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för bÄde anstÀllda och organisationer Àr det viktigt att förstÄ vad som orsakar den. Styrsystems pÄverkan pÄ stressorer Àr ett relativt outforskat omrÄde. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan pÄverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts Àr budget, nyckeltal och incitamentsystem.

Svartarbete Àr ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om sÀrskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förstÄelse om Àmnet skattekontrollförklaras innebörden av krav pÄ personalliggare samt SkatteverketstillvÀgagÄngssÀtt vid kontroll av företag. Empirin Àr insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.