Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Luftoperativ kontroll Àr nÄgot som föresprÄkas av de allra flesta om inte alla luftmaktsteoretiker genom tiderna. Luftoperativ kontroll delas in i fördelaktigt luftlÀge, luftöverlÀgsenhet samt luftherravÀlde. LuftöverlÀgsenhet Àr den grad av luftoperativ kontroll som föresprÄkas mest frekvent av luftmaktsteoretiker. De menar att luftöverlÀgsenhet Àr nyckeln till att vinna ett krig. John A.

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Psykiska besvÀr har de senaste Ären framtrÀtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrÄnvaro för personal inom vÄrd och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. KÀnsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie Àr att undersöka om sambandet Äterfinns Àven för anstÀllda inom vÄrd och omsorg. I undersökningen anvÀndes en enkÀt bestÄende av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat pÄ items frÄn QPSNordic -34. EnkÀten administrerades till 155 anstÀllda inom vÄrd och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

I denna studie undersöker vi de anstÀlldas arbetsförhÄllande pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete nÀr det gÀller gemenskapen pÄ arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krÀvs av en bemanningsanstÀlld kan pÄverka individen pÄ fler sÀtt Àn sjÀlva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om bemanningsanstÀlldas arbetsförhÄllanden och hur de upplever dessa. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med anstÀllda pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som Àr : anstÀllningsförhÄllanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).FrÄgestÀllningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som stÀlls pÄ denne i sin yrkesroll?3.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ledare som ingÄr i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill Àven kunna identifiera faktorer som kan stÄ i vÀgen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" dÀr jag för samman begrepp frÄn modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lÀrares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lÀrare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gÀllande resurser till skolan och det stöd som eleverna förvÀntades fÄ i sin skolgÄng. Flertalet lÀrare upplevde bristande feedback frÄn elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd frÄn arbetskamrater. Samtliga lÀrare upplevde att bristande kunskap förelÄg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lÀrarna, i denna studie, Àr medvetna om att nÄgra av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett varsel pÄverkar den kvarblivandepersonalen utifrÄn ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen Àr Àmnad till att skapa en större förstÄelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förÀndringsarbeten och nedskÀrningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, AnstrÀgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell Àr teoretiska utgÄngspunkter i studien.Studien Àr kvalitativt genomförd dÀr sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna Àr direkt drabbade, det vill sÀga att de varit varslade men fÄtt behÄlla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar pÄ samma avdelning.Upplevelserna av varslet Àr negativa dÄ den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser frÄn ledningen sida.

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet pÄverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda kÀnslan av krav och kontroll förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbÀttras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie dÀr bÄde interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkÀter med tvÄ veckors mellanrum. Deltagarna var frÄn tvÄ sÀljföretag i StockholmsomrÄdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sÄdan som pÄgick under en eftermiddag. EnkÀten innehöll bakgrundsfrÄgor (Älder, kön, tid pÄ företaget, osv.) och frÄgor om hur de tillfrÄgade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.