Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.

Mellanchefsrollen ses många gånger som komplex där mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrån men även nedanifrån inom en organisation. De fungerar som en länk mellan de övre och lägre delarna i organisationen vilket i många fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen är att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ? Skolbarnshälsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten.

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Lärare är en yrkesgrupp med hög arbetsbelastning. Avtalsförhandlingarna 2010 mellan arbetsgivare och lärarförbund fokuserade på lärarnas anställningsformer och möjligheten att kunna avvika från den traditionella ferietjänsten som tillåter arbete under valfri tid och plats ett antal timmar i veckan. Studiens syfte var att utröna om det fanns någon skillnad i stress utifrån kontroll, distansering, arbetsbelastning och socialt stöd mellan anställningsformerna ferietjänst och semestertjänst (som innebär mer reglerad arbetstid). 34 gymnasielärare valde att delta i enkäten, 21 med ferietjänst och 13 med semestertjänst. Resultatet visade en tendens att gymnasielärare med ferietjänst upplevde mer kontroll och arbetade mer hemifrån än semestertjänstgruppen samt att kvinnliga gymnasielärare hade mer socialt stöd än de manliga.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..