Sök:

Sökresultat:

14381 Uppsatser om Krav kontroll och socialt stödmodellen - Sida 59 av 959

Faderns upplevelse av förlossningen : -en litteraturstudie

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen Àr vÀl tÀckt men faderns upplevelse Àr ett inte lika utforskat omrÄde. Idag nÀrvarar fadern i stor utstrÀckning vid förlossningen vilket vÀcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern Àven pÄverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under Ären 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrÄn granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rÀdsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rÀdsla relaterat till förlossningen och rÀdslan berörde frÀmst partnerns och/eller barnets liv och hÀlsa.

Chefers stöd till stressade sjuksköterskor - En kvalitativ studie

Upplevelsen av stress ökar i vÄrt samhÀlle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist pÄ stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vÄrden stÄr utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vÄr studie var attundersöka hur vÄrdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnÄ en tillfredsstÀllande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vÄrdenhetschefer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analyseramaterialet.

Socialt kapital och politiskt deltagande

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

?Det Àr svÄrt att rekommendera nÄgot, som man inte vet sÄ mycket om? - Barnmorskors reflektioner om hemförlossningar

Att föda barn Àr en unik hÀndelse i kvinnans liv, och barnmorskorna Àr betydelsefulla för att det skall bli en sÄ bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning frÄn Är 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tÀnka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvÄrdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, frÄn förlossningsavdelningar, BB och mödrahÀlsovÄrd i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Socialt kapital bland organiserade ungdomar

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Projektledares upplevda stress : - En studie om fyra projektledares upplevelser och hantering av stress i arbetet

Stress Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Enligt arbetsmiljöverket Àr stress en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Projektarbetsformen domineras av tidspress, osÀkerheter och höga krav pÄ projektledaren. Arbetsmiljön inom projekt Àr dessutom stÀndigt förÀnderlig. Dessa faktorer kan leda till upplevd stress hos individer, och arbete inom projekt kan sÄledes anses vara en potentiell kÀlla till stress.

Socialt Samspel i Grupp

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

FörfrÄgningsunderlaget : En snÄrig djungel eller en frÄga om tydlighet och precisering?

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.

Schizofreni och livskvalitet : en litteraturstudie

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.

Det sociala intranÀtet ur ett mottagarperspektiv : ? En kvalitativ studie av SkellefteÄ kommuns nya sociala intranÀt

För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

NÀr karriÀren krackelerar? En studie om hur unga journalister tÀnker kring situationen pÄ arbetsmarknaden

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Att förena krav med behov: Arbetsgivare och integration av arbetstagare med funktionsnedsÀttning

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Vilka förhÄllanden Àr gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden - förekommer skillnader i djurhÄllningen vid konventionella respektive KRAV certifierade lantbruk?

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

Upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar : En litteraturstudie

Introduktion: Arbetsrelaterad stress Ă€r idag ett vĂ€xande problem och det har visat sig att det Ă€r mĂ„nga olika faktorer som orsakar stress. Det har ocksĂ„ visat sig att stress ligger till grund för tillstĂ„nd av ohĂ€lsa, bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Även socioekonomisk status Ă€r nĂ„got som sammankopplas med bĂ„de stress och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning Ă€r nĂ„got begrĂ€nsad gĂ€llande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar.

Regleringen av snabblÄn mot bakgrund av klassiska krediter

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen. Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan behöva göra..

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->