Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

SAMMANFATTNINGTitel:Outsourca eller icke outsourca; det Ă€r frĂ„gan!?En kvalitativ studie om de bakomliggande motiven till varför företag vĂ€ljer att outsourca ekonomihanteringen Ämne:FöretagsekonomiProgram:TurismprogrammetFörfattare:Jessica Karlsson, Maria Lund och Angelica OlssonHandledare:Thomas KarlssonBakgrund:Under mĂ„nga Ă„rtionden har organisationer bestĂ„tt av fast anstĂ€lld personal som kontinuerligt utbildats till att bli experter pĂ„ en specifik arbetsuppgift. Utvecklingen av fenomenet outsourcing bidrog till en ökad möjlighet för företag att istĂ€llet fokusera sina resurser pĂ„ kĂ€rnverksamheten. Utkontraktering av de delar av en verksamhet som inte hör till kĂ€rnkompetensen gör det lĂ€ttare för företag att pĂ„ ett flexibelt sĂ€tt anpassa sin organisation efter omvĂ€rldens förĂ€nderliga krav. Ett företags ekonomienhet anses vanligtvis inte vara en kĂ€rnfunktion, vilket medför att detta system ofta outsourcas.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera vilka motiv som ligger till grund för varför företag har sin ekonomifunktion outsourcad.

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler. Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av VĂ€xjö kommuns stĂ€llda energikrav pĂ„ bostadsomrĂ„det Östra Lugnet i VĂ€xjö. Dessutom studeras hur vĂ€l VĂ€xjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav pĂ„ specifik energianvĂ€ndning efterlevs. VĂ€xjö kommuns krav stĂ€lls pĂ„ bĂ„de företag och privatpersoner dĂ€r kravet innefattar anslutning till VĂ€xjös fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t. Kommunen stĂ€ller ocksĂ„ krav pĂ„ företag gĂ€llande specifik energianvĂ€ndning. Denna studie uppvisar skillnader, bĂ„de mellan företag och privatpersoner men Ă€ven mellan företags olika kvarter, i hur vĂ€l stĂ€llda energikrav efterlevs. DĂ€r lyckas företagen sĂ€mst, trots att de haft strĂ€ngare krav. Studien visar ocksĂ„ att fjĂ€rrvĂ€rme bidrar till en minskning av koldioxidutslĂ€pp, vilket stöder VĂ€xjö kommuns kravstĂ€llande pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmeanslutning..

Diabetes typ 2 Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem, det Àr en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades pÄ Ätta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebÀr förlust, förnekelse och brist pÄ kontroll, Att det Àr viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lÀrt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och sjÀlvbestÀmmande.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvÀrdera micro-Devalmetoden för att eventuellt faststÀlla ett kravvÀrde. I rapporten behandlas Àven hur LT-index och kornlÀngd förhÄller sig till varandra samt om differentierade krav pÄ Los Angeles-tal kan stÀllas beroende pÄ olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig pÄ en litteraturstudie samt sammanstÀllning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats dÀr författarna anser att ett krav pÄ kategori MDERB 7 Àr lÀmpligt.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Som alla vet och som alla lÀst har anvÀndandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio Ären vilket har lett till att mÀngden information som nu finns tillgÀnglig pÄ nÄgra sekunders avstÄnd in i framtiden Àr gigantiskt. DÄ fler och fler företag vill nÄ ut till den breda publik som Internet har, mÄste de skapa webbsajter pÄ ett sÄdant sÀtt att de fÄngar besökarnas intresse snabbt och fÄr dem att göra Äterbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhÄrd. Hur kan man dÄ fÄnga intresset hos besökare för att fÄ en större chans att pÄverka dem positivt och det snabbt? Den hÀr rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som Àr avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behÄlla de som redan finns.

Den nya globala försvarsmakten stÀller nya krav, inte minst pÄ logistikkedjan dÀr avstÄnden ökar och förutsÀttningarna för insats inte Àr lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav ur en doktrinÀr synvinkel som kan komma att stÀllas pÄ logistikkedjan pÄ strategisk nivÄ kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen anvÀnds de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan pÄ strategisk nivÄ och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie frÄn Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att stÀllas pÄ logistikkedjan pÄ strategisk nivÄ. Uppsatsens metod Àr deskription och fallstudie dÀr fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstÄ.