BarriÀrkonstruktionernas funktionalitet och sÀkerhet i framtida slutförvar för anvÀnt kÀrnbrÀnsle ska garanteras i minst 100 000 Är. Berget Àr en förutsÀttning för full funktion av övriga barriÀrer och Àr det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och mÀnniska. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprÀngning med emulsionssprÀngÀmnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger pÄ noggrann konturhÄllning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll pÄ sprÀngskadezon.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.

VĂ„rterminen 2006.

NÀr stÀderna förtÀtas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönomrÄden hÄrt. GrönomrÄden som Àr viktiga i mÄnga avseenden. PÄ 1800-talet blev parkerna rÀddningen för stÀderna. Parkerna skulle rena stÀderna frÄn föroreningar och höja den lÄga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet Àr inte alla ytor som skapas tillgÀngliga eller kvalitativa.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur livet förÀndras hos patienter som fÄtt genomgÄ en stomioperation. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades under de tre huvudrubrikerna sexualitet, psykologiskt samt socialt. Resultatet visade att patienter med stomi har stort behov av information och stöd frÄn nÀrstÄende. Den egna kroppsbilden pÄverkas mycket visade mÄnga studier.

Under de senaste Ären har anvÀndningen av interna sociala nÀtverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade anvÀndningen av publika sociala nÀtverk (sÄ som Facebook eller Twitter) pÄ arbetstid, dÄ detta tenderar att sÀnka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anstÀllda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna vÀggar och fokuserar mer pÄ att frÀmja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och fÄ det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis anvÀnds ISN inom större företag för att frÀmst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat pÄ genomförda metoder) skrÀddarsy ett grÀnssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

Introduktion: Internet bestÄr idag av flertalet forum som var och en kan karaktÀriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina anvÀndare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet dÀr anvÀndare kankopplas till personliga uppgifter tillgÀngliga till de som vistas pÄ forumet. Allt fler svenskarvÀljer anonymiseringstjÀnster pÄ grund av de digitala övervakningslagarna som har trÀtt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien Àr explorativt, det vill sÀga att ta reda pÄ hur sÄkallade lurkers, ÄskÄdare, uppfattar anonymitet pÄ internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄ kallade lurkers.

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver dĂ€rför tydlig vĂ€gledning dĂ„ erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebĂ€r en obalans mellan krav som stĂ€lls och förmĂ„gan att hantera dessa. Ökade krav pĂ„ arbetet visar pĂ„ högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som anvĂ€ndes var litteraturstudie vilken grundades pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanstĂ€lldes.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. HÀr reds svar ut hur sociala samspel eller sÄ kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges nÀring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har samlat in material Àr textanalys genom tvÄ delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts Àr olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. FrÄgestÀllningen som vi har förhÄllit oss till Àr; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vÄr undersökning har vi sett vissa likheter men Àven skillnader om hur socialt samspel och synen pÄ barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

I detta arbete har en undersökning genomförts angÄende hur spÄrbarhet upprÀtthÄlls vid anvÀndning av anvÀndarfall. Rapporten behandlar spÄrbarhet och anvÀndarfall separat för att belysa viktiga fakta inom bÄda omrÄdena. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur olika tillvÀgagÄngssÀtt för att representera anvÀndarfall upprÀtthöll spÄrbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemomrÄdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spÄrbarhet, vilka sedan lÄg till underlag för identifiering av spÄrbarhet i anvÀndarfall.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars nÀrmaste svenska översÀttning Àr samhÀllsansvar eller socialt ansvarstagande, Àr ett begrepp som har kommit att fÄ en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera stÀlls det högre krav pÄ företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen krÀver. Motiven till att tillmötesgÄ dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks anvÀnda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande pÄ omrÄdet.Syfte: Den hÀr studien syftar till att studera hur hÄllbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjÀlp av en abduktiv metod, dÀr forskarna har pendlat mellan teori och empiri. BÄde primÀr- samt sekundÀrdata har anvÀnts dÀr primÀrdata samlades in genom intervjuer med respondenter pÄ fyra olika företag och sekundÀrdata samlades in genom en innehÄllsanalys av tio företags hÄllbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast smÄ skillnader i hÄllbarhetsredovisningarnas omfattning och innehÄll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det gÄr dÀremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hÄllbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, dÀr de senare till stor del anvÀnder den för att legitimera sin verksamhet..