Ökad konkurrens, leder till mer krav pĂ„ företag att öka kvaliteten pĂ„ de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krĂ€vs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg Ă€r att fokusera mer pĂ„ hur de producerar sina varor eller tjĂ€nster, och inte pĂ„ vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbĂ€ttra sina tjĂ€nster eller varor. För att fĂ„ en kontroll över företagets produktion Ă€r det viktigt att förstĂ„ sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnĂ„s med processledning.Syftet med denna rapport Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter och problem som tjĂ€nsteföretag kan uppleva vid införande och tillĂ€mpning av processbaserat arbetssĂ€tt.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i Är 4: a med fokus pÄ sprÄkundervisning (svenska och engelska) med hjÀlp av ett etnografiskt inspirerat arbetssÀtt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte Àr att studera innebörden i lÀrarnas stÀllda frÄgor under ett mindre antal tillfÀllen i sprÄkundervisningen. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka avsikter gÄr att utlÀsa ur lÀrarnas frÄgor? Visar dessa avsikter nÄgra likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel pÄ avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frÄgor som lÀrarna stÀllde som följer: - FrÄgor i avsikt att kontrollera (elevernas Àmneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmÀrksammar, att ordningen i klassrummet upprÀtthÄlls) - FrÄgor i orienteringssyfte - FrÄgor i avsikt att handleda - FrÄgor i avsikt att lotsa - FrÄgor med avsikt att skapa kontakt - FrÄgor med avsikt att fÄ hjÀlp De frÄgor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frÄgor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lÀrarna i studien.

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och frÀmjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om tvÄ Malmöskolors tillÀmpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhÀlsovetenskap och omvÄrdnad, 2007. Senare Ärs forskning framhÀver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag Àr det dock fÄ skolor som pÄ ett systematiskt sÀtt tillÀmpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlÀrning.

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer (klarsynthet, Àltande och negativ emotionsreglering), psykologiska fÀrdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska fÀrdigheter) och prestation med utgÄngspunkt frÄn Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvÀndes en enkÀt som sammanlagt 242 idrottare besvarade. MedelÄldern var 18,42 Är (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 mÀn. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  pÄverkansmekanismer och psykologiska fÀrdigheter.

Bakgrund: Code of Conduct Àr ett verktyg som anvÀnds i syfte att förbÀttra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör omrÄden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrÄgasÀtter huruvida företag anvÀnder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag anvÀnder den för att göra gott i samhÀllet. Det finns svÄrigheter att sÀkerhetsstÀlla att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna.Syfte: Syftet Àr att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstÄr vid avsaknad av efterlevnad.Metod: Studien Àr av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förekomsten av utbrÀndhet ser utöver olika yrkesomrÄden. UtbrÀndhet mÀts med hjÀlp av MaslachBurnout Inventory General Survey pÄ 1494 slumpmÀssigt utvaldayrkesarbetande personer. En referensgrupp, dÀr personer som blivitsjukskrivna pga. stress ingÄtt, anvÀndes för att kunna bedöma vilka istickprovet som var kliniskt utbrÀnda. Respondenterna indelades iolika yrkesomrÄden utifrÄn Standard för svensk yrkesklassificering.Ytterligare en uppdelning gjordes utifrÄn kvalifikationsnivÄn iomrÄdet, samt med hÀnsyn till grad av kontakt med mÀnniskor ochmöjlighet att ha kontroll över arbetets utformning.

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under Ären 2003 och 2007. TvÄ kommuner i StockholmsomrÄdet, TÀby och JÀrfÀlla, ingick i studien. Till grund för undersökningen anvÀndes information och statistik frÄn socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberÀttelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrÄn tre kategorier med utgÄngspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillÀgg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvÄng i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.

Personer med rörelsehinder möter begrÀnsningar i sitt vardagsliv som stÀller sÀrskilda krav pÄ anpassning och tillgÀnglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar dÄ miljö och attityder inte tillÄter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att kÀnna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att kÀnna sig utanför och fÄ minskat sjÀlvförtroende och att behöva vÄrdpersonal som Àr kunniga och medvetna om rörelsehinder.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehÄller ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter. Redovisningen Àr frivillig och detfinns inte nÄgra klara regler för hur den ska se ut. DÀremot sÄ har det skapats riktlinjer somvÀgleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag vÀljer idag att förlÀggasin produktion i utvecklingslÀnder vilket har lett fram till att de ifrÄgasatts angÄende hur dehanterar de mÀnskliga rÀttigheterna i dessa lÀnder. Detta i sin tur har gjort att företag vÀljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta omrÄde.