Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Psoriasis Àr en immunologisk systemsjukdom som frÀmst drabbar huden och dÀr prevalensen berÀknas till mer Àn 2 % av befolkningen i vÀrlden. Personer med sjukdomen pÄverkas sÄvÀl fysiskt, psykiskt som socialt med nedsatt livskvalitet och en pÄfrestande tillvaro som följd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheterna av att leva med psoriasis ur ett patientperspektiv. Att leva med sjukdomen psoriasis innebar för mÄnga en förÀndrad sjÀlvbild, sociala begrÀnsningar och olika former av psykisk ohÀlsa. Behandlingarna uppfattades som krÀvande och upplevelser av frustration och hopplöshet förekom över att sjukdomen var obotlig.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

LÄga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populÀraste resmÄl Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom fÀrgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen stÀller lÄga krav pÄ hotellen..

Ett syfte med uppsatsen har varit att definiera vilka möjligheter en miljöorganisation har att föra talan mot beslut med den nuvarande svenska lagstiftningen. Jag har översiktligt tittat pÄ praxis och hur miljöorganisationer nyttjat talerÀtten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerÀtten endast anvÀnts i ett fÄtal fall. Detta har delvis sin grund i de höga krav som stÀlls pÄ organisationer som ska fÄ klaga. I de fall dÀr miljöorganisationer deltagit i en prövning ÄskÄdligörs delvis hur en miljöorganisation kan bidra till att fördjupa och bredda en miljöprövning.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Bakgrunden till detta arbete a?r att det saknas riktlinjer fra?n den tekniska avdelningen na?r va?rdavdelningar pa? Astrid Lindgrens barnsjukhus skall ko?pa in infusionspumpar.Syftet med arbetet a?r att rekommendera ett antal pumpar vilka mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?lls pa? dessa. Krav och o?nskema?l kommer framfo?rallt ifra?n sjuksko?terskorna men a?ven ifra?n rapportskrivarna.I resultatet presenteras sammanfattningar fra?n de intervjuer som ha?llits med sjuksko?terskor.I diskussionen kommenterar vi sjuksko?terskornas o?nskema?l och lyfter fram va?ra egna. Vi spekulerar a?ven om infusionspumpens framtid.I slutsatsen anges vilka pumpmodeller som ba?st mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?llts pa? pumparna och varfo?r vi rekommenderar Brauns pumpar fo?re CareFusions. .

Dagens situation för företagen innebÀr stÀndiga förÀndringar vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ deras anstÀllda. Arbetet för personal pÄ bemanningsföretag innehÄller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter pÄ ett bemanningsföretag. Resultatet frÄn en tematisk analys visade att krav som stÀlldes pÄ konsulterna var anstÀllningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnors förÀldraskap pÄverkar deras sociala liv och deras instÀllning till arbetslivet. Vi vill svara pÄ hur förÀldraskapet har pÄverkat kvinnornas instÀllning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra mÀnniskor pÄverkar mammornas instÀllning till arbetslivet och möjlighet till karriÀr samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förÀndrats av förÀldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva Äsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med 13 kvinnor med barn i Äldern 25?40 Är.UtifrÄn resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriÀrinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgÄende att instÀllningen till arbete har förÀndrats av att bli förÀlder.

EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkstÀlligheten av domstolsbeslut gÀllande utvisning med Äterreseförbud omgÀrdas av nÄgra implementeringsproblem, dels av vilken karaktÀr dessa Àr och ur vad de Àr sprungna. Undersökningen, som Àr inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgÄngspunkt i en teoretisk modell som tar hÀnsyn till tre olika typer av generella villkor som mÄste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sÀgas vara för handen. Studien bygger pÄ en numerÀr genomgÄng av alla utvisningsÀrenden  som handlagts av Polismyndigheten i VÀsternorrlands lÀn under en femÄrsperiod, samt pÄ intervjuer med tillÀmpare pÄ olika nivÄer. Syftet med arbetet Àr att svara pÄ frÄgorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om sÄ Àr fallet, vilken karaktÀr har problemen och vad Àr det som gör att de uppstÄr? .

ÖvergĂ„ngen frĂ„n barn till vuxen Ă„lder Ă€r en sĂ€rskilt kĂ€nslig tid för ungdomar. Attdrabbas av cancer under denna period Ă€r en stor utmaning för den drabbade. Syftetmed denna artikelstudie var att identifiera hur man bĂ€st kunde stödja tonĂ„ringaroch unga vuxnas efter deras speciella behov under deras vĂ€g frĂ„n diagnos tillavslutad behandling. Genom en litteraturstudie har 13 vetenskapliga artiklargranskats. I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier; 1) Socialt stöd (familjoch vĂ€nner), 2) Åldersanpassad vĂ„rd, 3) Information, 4) Sjuksköterskansdelaktighet.