Sjuksköterskor vittnar om en allt mer pressad arbetssituation. Höga krav kan Àventyra bÄde sjuksköterskans hÀlsa och patientsÀkerheten. Syftet Àr att beskriva relevanta faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som pÄverkar vÄrdandet. Metoden som anvÀnts Àr baserad pÄ Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. De valda artiklarna Àr frÄn olika lÀnder vilket intressant nog visar att sjuksköterskor vÀrlden över verkar ha en liknande arbetsmiljö med liknande faktorer som pÄverkar möjligheterna till att skapa förutsÀttningar för vÄrdande.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Humans and dogs are both mammals. One of the differences between the two species is that man walk on two legs and dogs on four legs. There are also differences in the nerve system between the two species. The human nerve system is supposed to provide opportunity for fine motor tasks- while the nerve system of the dog is more focused on the ability to perform locomotor tasks. Humans need to increase their motor control and postural control when affected by various conditions and diseases.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i vÀrlden, framförallt i USA. Koden infördes den första juli Är 2005 och syftar till att ÄterupprÀtta det svenska nÀringslivets förtroende samt förhindra liknande hÀndelser. I Koden Äterfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ÀndamÄl Àr att rikta fokus pÄ bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjÀtte september Är 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förÀndring i det berörda avsnittet.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhÄllanden, sitt vÀlbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att fÄ kunskap om hur ledarskap pÄverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhÄllanden och medarbetarnas vÀlbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frÄgeformulÀr som bestod av 48 frÄgor med frÄgerubrikerna krav, kontroll, stöd, rÀttvisa, mobbing och trakasseri, hÀlsa och vÀlbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhÄllanden och delvis bra vÀlbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhÄllanden, vÀlbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra dÀr starkaste korrelationen finns mellan vÀlbefinnande och ledarskap.

Bakgrund: Bolagsstyrning vÀxte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieÀgarantalet vÀxte. Genom att Àgare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan Àgare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning Àr att företagen frÀmst ser till Àgarnas intressen, vilket frÀmjar allmÀnhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmÀnhetens förtroende för svenska nÀringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning Är 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvÀrdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

"Dam knÀckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slÄr. Det kan ofta vara svÄrt att förstÄ och för att ge en bÀttre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har Àven tittat pÄ olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förÀndras under speciella situationer, sÄsom under misshandelsförhÄllanden. Bland dessa teorier finns Berger & LuckmannŽs (1971) teori om socialisation och internalisering av nÄgon annans synsÀtt, GoffmanŽs (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bÀttre förstÄ varför kvinnan stannar.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Diabetes utgör idag ett vÀxande globalt folkhÀlsoproblem. Antalet diabetiker berÀknas vara 360 miljoner fram till Är 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen frÄn ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion Àr nÄgra av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. SekundÀr preventiva ÄtgÀrder vid diabetes typ 2 Àr en hÀlsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundÀra preventiva insatser som finns, för att fÄ patienter med diabetes typ 2 att uppnÄ god metabol kontroll med fokus pÄ kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvÄrdnadsarbete.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Kravhantering a?r en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Genom att samla in, analysera och prioritera krav skapas en tydlig bild av hur ett framtida system ska fungera. De krav som faststa?lls kan anva?ndas fo?r utva?rdering av fo?rslag fra?n leveranto?rer och senare i systemutvecklingsprocessen fo?r utva?rdering av prototyper.

En ny lagförÀndring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bÄdebolag och intressenter, sÄsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lÀmnade ett vallöfte Är 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november Är2010 blev revisionen frivillig för ungefÀr 250 000 smÄbolag. De krav som stÀlls för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor Àr att de har mer Àn tre anstÀllda, omsÀttningenskall vara mer Àn 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer Àn 1,5miljoner kronor. Minst tvÄ av dessa krav mÄste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande Àr en fördel för de smÄ bolagen, dÄ det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan ocksÄ innebÀra en nackdel. NÀr ett bolag vÀljer attavskaffa revisorn innebÀr det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som nÀr de anlitar en revisor.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frÄgestÀllning som vi har valt att undersöka Àr hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser pÄ sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint dÄ dessa begrepp innehÄller mÄnga tolkningar. Studiens resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete.