In order to investigate if the KRAV-regulations have any effects on the health and welfare of calves, KRAV-affiliated farms were compared to conventional farms with respect to calf management and outcome. The dairy calf has had a low economical impact during history. Even today the value of the calf is low and a lot of calves have a poor health status. The calf breeding is built on tradition and on the fact, that cheap antibiotics have made it possible to ignore, the recommendations about good hygiene in the calf?s environment.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket pÄfrestande att inte veta nÀr man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi pÄ samma sÀtt som fast anstÀllda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra vikarierande undersköterskor pÄ ett Àldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som pÄfrestande. Detta beroende pÄ att det finns begrÀnsade arbetstillfÀllen och att man lever i en oviss ekonomisk situation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att fÄ större förstÄelse för förhÄllandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan anvÀnda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar:- Vilka krav upplever mellanchefen frÄn personal, ledning, samhÀlle och sig sjÀlv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr sex chefer har intervjuats angÄende rollen som mellanchef. Fem av dem ingÄr och en har tidigare ingÄtt i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste Ären uppmÀrksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fÄtt allmÀnheten intresserad av dessa frÄgor och trycket pÄ att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och strÀcker dÀrför sig Àven till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar pÄ ett etiskt korrekt sÀtt Àr inte alltid helt enkelt dÄ geografiska avstÄnd försvÄrar kontrollen.Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-lÀnder med avseende pÄ CSR. Vi vill ta reda pÄ om relationens karaktÀr har betydelse för kontrollen och jÀmföra ifall smÄ och stora företag arbetar pÄ olika sÀtt.Vi har kommit fram till att smÄ och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer.

Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjÀnsten stÀllt pÄ dem som förutsÀttning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta anvÀndes ett kvantitativt forskningsmaterial frÄn IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det stÀlls krav pÄ större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning Àr att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det stÀlls oftare krav pÄ dem som Àr födda i Sverige Àn pÄ utrikes födda.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ anstÀlldas uppfattning om vilka krav som ska stÀllas pÄ chefer i allmÀnhet samt hur vÀl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra SkÄne. Urvalet bestod av 60 fabriksanstÀllda och enkÀten undersökte deras nÀrmsta operativa chef. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel frÄn enkÀten Àr ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det Àr viktigt att chefen alltid Àr fysiskt nÀrvarande pÄ arbetsplatsen?.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.