Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av de största folkhĂ€lsoproblemen i vĂ€rlden. I Sverige Ă€r vart femte barn i yngre skolĂ„ldern överviktig och fem procent utav dem Ă€r feta. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att veta hur stor pĂ„verkan förĂ€ldrar har pĂ„ barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur förĂ€ldrar pĂ„verkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjĂ€lp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att fĂ„ fram ett sĂ„ relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes pĂ„ artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet Ă€r redovisat i fyra temaomrĂ„den om hur förĂ€ldrar pĂ„verkar sina barn och de omrĂ„dena Ă€r förĂ€ldrars livsstil, förĂ€ldrars kunskap, förĂ€ldrars stöd och förĂ€ldrars regler och kontroll i hemmiljön.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom pÄ en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig pÄ skolarbetet pÄverkas av dessa. Syftet var Àven att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkÀt delades ut pÄ en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. FrÄgan gÀllande psykosomatiska symptom Àr hÀmtad frÄn HBSC och innefattar Ätta olika besvÀr. Totalt 93 av ungdomarna svarade pÄ enkÀten.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förÀndringar i form av förlust av kontroll, rÀdsla och osÀkerhet samt förÀndrad sjÀlvbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir dÀrmed att undervisa och vÀgleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir dÀrför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebÀra stora fördelar vid bemötande och omvÄrdnad av dessa patienter. Stomi Àr en konstgjord öppning som Àr kirurgisk anlagd pÄ buken dÀr avföring töms. Stomin kan vara temporÀr eller permanent och fÄs till följd av exempelvis olika sjukdomstillstÄnd sÄ som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Syftet med studien var att genom att beskriva och diskutera tre teoretiska perspektiv pÄ jaget och mÀnniskan, samt genom att jÀmföra och integrera dessa perspektiv med varandra, öka förstÄelsen för mÀnniskans identitet. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt en sÄdan förstÄelse har relevans för mötet med klienten inom ramen för socialt arbete. FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur beskrivs och diskuteras mÀnniskans identitet i existentialistiskt, socialkonstruktionistiskt respektive psykodynamiskt perspektiv? 2.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen vÀxte fram ett behov av att faststÀlla vad intern kontroll innebÀr. Internal Control ? Integrated Framework, lanserat Är 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, Àr det internationellt mest erkÀnda ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att sÀkerstÀlla en förbÀttrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvÀrlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av Är 2004 och hade som syfte att ytterligare förbÀttra styrningen för svenska företag.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ tvÄ upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd Àr betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ tvÄ. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförÀndringar som kan pÄverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd Àr centralt för personens förmÄga till livsstilsförÀndringar och en god egenvÄrd. För att hjÀlpa personen att förbÀttra egenvÄrden kan sjuksköterskan arbeta för att förbÀttra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ tvÄ.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.