Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har pÄverkat de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen Àr genomförd pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan. Uppsatsens teoretiska referensram Àr uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris.Uppsatsens datainsamlingsmetod Àr en kvalitativ och kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀter och gruppintervjuer. Totalt har tvÄ gruppintervjuer utförts, samt en enkÀtundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.Resultatet visar att de anstÀllda frÀmst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra och diskutera det sociala kapitalet i tvÄ olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har anvÀnt en kvalitativ jÀmförande metod dÀr vi jÀmfört tvÄ olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de bÄda företagen. Ytterligare fem intervjuer pÄ respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nÀra den operativa verksamheten.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms lÀn. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen krÀver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebÀr att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrÄgor. Tidigare forskning tyder pÄ att det Àr den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svÄrast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frÄgorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svÄrÄtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen krÀver Àven att arbetsgivaren anlitar företagshÀlsovÄrd i de fall organisationens egen kompetens inte rÀcker till.

MÀnniskan tillbringar en stor del av sitt liv pÄ arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete Àr att de anstÀllda inte ska drabbas av skador eller ohÀlsa pÄ grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren Àr delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, dÀr graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stÀrka arbetsglÀdjen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns nÄgot som frÀmjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och tvÄ enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom LuleÄ kommun. Den teoretiska ram som anvÀndes för att analysera Àr Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning för patienten, och efterföljande hjÀrtrehabilitering stÀller krav pÄ livsstilsförÀndringar. Stödet frÄn vÄrdpersonal och socialt nÀtverk har betydelse för patientens förmÄga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjÀrtinfarkt. Studiens resultat baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna Àr i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni mÄnaden 2011. Det senaste Äret har företagets betalningsförelÀggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. NÀr leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀggande till företaget.Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. UtifrÄn denna bakgrund har det presenterats förslag pÄ förbÀttringar som skall leda till att krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀgganden minimeras.

Uppsatsen bygger pÄ sju enskilda intervjuer med vÄrdpersonal pÄ ett större Àldreboende i södra Sverige. Syftet Àr att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka pÄ trivseln samt klargöra vad en bra respektive dÄlig arbetsmiljö kan vara. DÀrutöver diskuteras hur förhÄllandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dÄlig arbetsmiljö och otrivsel. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur trivs personalen pÄ sin arbetsplats? Vad kan inverka pÄ om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dÄlig arbetsmiljö? NÀr kan otrivsel och/eller dÄlig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ karaktÀr i form av semistrukturerade intervjuer.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna Àr en del i det förbÀttringsarbete som skolan bedriver. Jag ville ocksÄ jÀmföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lÀmnat ifrÄn sig. Jag anvÀnde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jÀmförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jÀmförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlÀgga lÄngtidssjukskrivnas hÀlsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt frÀmjat ÄtergÄng i arbete hos individer med tidsbegrÀnsad sjukersÀttning.Metod: Studien baseras pÄ data frÄn EU-projektet ?SAMKLANG? som Àr en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in pÄ 59 lÄngtidssjukskrivna deltagare via enkÀter bÄde före projektstart och ett Är efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i tvÄ grupper (de som hade ÄtergÄtt i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger pÄ bÄde behandling och samverkan mellan organisationer som Àr involverade i rehabilitering av personer som har ett Är kvar av sin tid i sjukersÀttning.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Bakgrunden till denna undersökning Àr den vÀxande ASP-marknaden samt sÀkerhetsproblematiken som finns i en ASP-lösning.Syftet Àr att utreda de sÀkerhetsaspekter som bör beaktas vid en Application Service Provider (ASP)-lösning. Olika aspekter har samlats in dels frÄn litteraturen och dels med hjÀlp av intervjuer. En uppdelning har gjorts med avseende pÄ mÄl, hot och kontroll. De mÄl som först och frÀmst behandlas Àr de som berör integritet, konfidentialitet och tillgÀnglighet. De hot som tas upp och som delvis Àr specifika för en ASP-lösning Àr ASP-företagets ekonomi och personal samt kommunikationskanalen mellan ASP-företag och ASP-kund.