Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenĂ€genhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domĂ€nspecifikt risktagande som hĂ€lsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenĂ€genhet i vardagen vilket kan vara att vĂ€lja ett okĂ€nt resmĂ„l eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika Ă„ldrar och frĂ„n olika yrkesgrupper besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av tvĂ„ olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översĂ€ttning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar pĂ„ ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenĂ€genhet, nĂ€mligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, UtĂ„triktning och VĂ€nlighet.

I studien har tvÄ experiment utförts med tyngdpunkt pÄ arbetsminnets komponenter. Experimenten utgÄr frÄn Baddeleys teori om arbetsminnet som Àr uppdelat pÄ exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick Àven tvÄ vÀletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns nÄgot samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Kan vi lÀra oss nÄgot av tidigare studenters syn pÄ en utbildning?Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tidigare studenter pÄ programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser pÄ sin studietid och utbildning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, dÀr fokus ligger pÄ personlig kontakt och dÀrmed deras enskilda syn och tanke pÄ utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förstÄelse för vad den Àr, för att sedan gÄ över till teorin i praktiken och tvÀrt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, dÀrefter bjuder jag pÄ nÄgra egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

Stark tro pÄ en rÀttvis vÀrld (BJW) har setts ha samband med en benÀgenhet att nedvÀrdera olycksdrabbade men Àven med positiva aspekter sÄsom stresshantering. Politiskt har BJW setts relaterad till högerorientering. Denna studie kombinerar relationen mellan BJW och politik med fokusering pÄ attribuering av orsaker till arbetslöshet vilket tidigare förbisetts. Elever (n = 63) frÄn gymnasium och högskola tog stÀllning till föreslagna orsaker till arbetslöshet och besvarade bakgrundsfrÄgor inklusive politisk hemvist och tvÄ olika BJW-skalor: dels en cynisk instÀllning till andras misslyckanden (deserved misfortune, DM), dels en förmÄga att glÀdjas över andras framgÄng (deserved good fortune, DGF). DM och DM för deltagare med lÄgt DGF uppvisade samband med högerpolitisk orientering, vilket Àven korrelerade positivt med intern attribution.

Mina erfarenheter av att jobba med elever inom matematik har pekat pÄ vikten av sprÄklig förstÄelse sÄvÀl som algebraisk förstÄelse för en enskild elevs kunskapsutveckling. Sambandet mellan matematisk kunskapsutveckling och sprÄklig förstÄelse Àr inte fullt utrett trots tidigare forskning och denna studie Àmnar vidare kartlÀgga sÄdana samband. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, genom intervjuer, prov och observationer som dÀrefter analyserats genom bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar tydligt att eleverna i undersökningen med invandrarbakgrund, uppvisar sÀmre resultat inom Àmnet matematik Àn motsvarande elever med etnisk svensk bakgrund. Min studie pekar pÄ att det finns en klar korrelation mellan sprÄklig kunskapsutveckling och matematisk kunskapsutveckling.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Bonus till VD har de senaste Ären varit ett hett debatterat Àmne inom bÄde media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmÀrksammats pÄ senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersÀttning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mÀta om samband finns mellan ersÀttningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara pÄ uppsatta frÄgestÀllningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr de valda teorierna appliceras pÄ studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjÀlp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla Àr de företag pÄ Stockholmsbörsen som listades under Large Cap vÄren 2012.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland LÀnsförsÀkringars kunder, vilket Àr intressant dÄ försÀkringsbranschen sÀljer en produkt som det inte gÄr att ta pÄ och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att anvÀnda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet Àr att undersöka följande:? Varför stannar LÀnsförsÀkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför vÀljer en person att bli kund hos LÀnsförsÀkringar?? Tycker kunderna att det Àr viktigt att ha bank, försÀkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det Àr viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad Àr det för likheter samt olikheter mellan LÀnsförsÀkringars kunder i GÀvle, BollnÀs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvÀgagÄngssÀtt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. EnkÀtundersökning3. Statistisk bearbetning av enkÀtsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till Àr följande:? LÀnsförsÀkringars nya kunder vÀrdesÀtter priset mest medan dÀremot de befintliga kunderna vÀrdesÀtter personal och service mest.? LÀnsförsÀkringar mÄste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försÀkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att LÀnsförsÀkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt mÄste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? NÄgra vÀsentliga skillnader kan inte utlÀsas mellan orterna GÀvle, BollnÀs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkÀtundersökning bland de kunder som har lÀmnat LÀnsförsÀkringar för att se varför de lÀmnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier pÄ de 40 procent av de nya kunderna som valde LÀnsförsÀkringar för prisets skull.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, Ă€r det en intressant kapitalplacering i jĂ€mförelsemed aktier?NivĂ„:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie Ă€r att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desĂ€rdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primĂ€ra frĂ„gestĂ€llningen blir sĂ„ledes: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jĂ€mförelse med aktier? DensekundĂ€ra frĂ„gestĂ€llningen Ă€r hur attraktiva olika fastighetstyper Ă€r som investeringsobjekt?Den sista frĂ„gestĂ€llningen Ă€r huruvida fastigheter Ă€r goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgĂ„ngsportfölj?Metod:Genom att jĂ€mföra aktiers och fastigheters vĂ€rdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgĂ„ngsslag som genererat den bĂ€sta avkastningenunder mĂ€tperioden.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Denna uppsats behandlar varumÀrkesassociationer samt dess pÄverkan pÄ varumÀrkeskapital. Uppsatsen Àr genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumÀrket Tre. Detta jÀmförs sedan med de varumÀrkesassociationer som föreligger kring Tres varumÀrke pÄ marknaden.VarumÀrkesassociationer formas primÀrt hos konsumenter och Àr sÄledes inte enbart en process som företag styr. Detta innebÀr dock inte att associationerna Àr opÄverkbara frÄn företagets sida. En central faktor som pÄverkar skapandet av varumÀrkesassociationer har i denna uppsats pÄvisats vara konsumenters kontakt med företaget, dÀr framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna.

SkuldsÀttningsgraden ökar vÀrdet pÄ ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnÄ en optimal kapitalstruktur mÄste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen pÄ ett företag bör ta hÀnsyn till nÀr de bestÀmmer skuldsÀttningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgÄngsstruktur och affÀrsrisk.Syftet med denna studie Àr att testa vilka oberoende variabler som pÄverkar skuldsÀttningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillÀmpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns nÄgot samband mellan skuldsÀttningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan dÀrmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende pÄ att stanna i, eller flytta frÄn, LuleÄ inom fem Är efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingÄr i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid LuleÄ Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande Är vid gymnasiet och var i Äldern 17-19 Är. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt pÄ intentioner om att stanna kvar i LuleÄ.

Att vÀcka intresse och fÄ konsumenterna att konsumera Àr idag en del i mÄnga företag. DÀr av har marknadsföringen blivit en viktig del i mÄnga företag för att pÄverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt rÀcker inte idag för att locka och pÄverka sin mÄlgrupp. Marknadsföringen mÄste nÄ ut till sin tÀnkta mÄlgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och pÄ sÄ vis fÄnga deras uppmÀrksamhet. Uppsatsens undersökning bygger pÄ en personlig intervju med syfte till att ta reda pÄ deras instÀllning till marknadsföring.