Miljöutvecklingen pÄ de svenska golfbanorna gÄr stÀndigt framÄt, mycket beroende pÄ strÀngare direktiv i form av mer miljötillsyn och begrÀnsade möjligheter att anvÀnda bekÀmpningsmedel. Golfbanor Àr viktigt för det svenska nÀringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mÄngfald och friskvÄrd bland annat. För att kunna utveckla och förbÀttra golfbaneskötsel Àr det viktigt med utbildning. Detta har förÀndrats radikalt frÄn 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrÀn pÄ mitten av 1980-talet och utvecklades nÄgot under 1990-talet. Under 2000-talet har Àven utbildning börjat ges pÄ universitets- och gymnasienivÄ. Golfbanor har lÀnge förknippas med att ha en stÀmpel av ?miljöbov?, vilket vÀxte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Interaktioner mellan vilda herbivorer och nötboskap Àr vÀldigt komplexa. Bland nackdelarna vÀger överföring av sjukdomar tyngst. Uppskattningsvis har cirka 70 % av alla sjukdomar hos boskap (inklusive zoonoser) som uppkommit pÄ senare tid sitt ursprung hos vilda djur. Sjukdomar kan spridas via direkta kontakter eller indirekta interaktioner (luft, kroppsvÀtskor, avföring, kött eller mjölk) mellan vilda djur och boskap. NÄgra exempel pÄ sÄdana sjukdomar Àr: East Coast Fever, Corridor disease, January disease, katarralfeber, trypanosomos samt mul- och klövsjuka.

KlimatförĂ€ndringar gör dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hĂ„rdgjorda miljöer, med översvĂ€mningar, sĂ€nkt grundvattennivĂ„ och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anlĂ€ggningar anvĂ€ndas som komplement till traditionell dagvattenhantering. Öppna dagvattenanlĂ€ggningar ligger i eller nĂ€ra markytan och hanterar dagvatten pĂ„ sĂ€tt som Ă„terfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjĂ€nsterna utjĂ€mning av flödestoppar, grundvattenbildning och dagvattenrening, men olika anlĂ€ggningar bidrar i varierande grad till tjĂ€nsterna. I examensarbetet har fem öppna dagvattenanlĂ€ggningar studerats. Tre av dessa, infiltration pĂ„ grĂ€sytor, svackdiken och översvĂ€mningsytor, Ă€r vegetationsklĂ€dda.

SamhÀllets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsomrÄdenska följa en hÄllbar utveckling. Expansionen pÄ naturmark gÄr idaginte hand i hand med den hÄllbara utvecklingen dÄ detta leder till en förlust avnaturmark och dess vÀrden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsÄtgÀrder kan vara en metod föratt vÀrna om naturmark som stÄr utan lagstadgat skydd och dess ekologiska vÀrden.Syftet Àr att redogöra för vad begreppen, kompensationsÄtgÀrder inklusiveersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotoper, innebÀr och hur dessa kan vÀrna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska vÀrden. Studien undersökerocksÄ om det finns metoder att arbeta efter dÄ man vÀljer att kompenseranaturmark. MÄlet Àr att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det hÀr Àr en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar pÄbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsÄtgÀrder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotop undersöks som en del avkompensationsÄtgÀrder som sker inför exploatering av naturmark.

Uppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur och vetenskap möts. FrÄgestÀllningarna som har arbetats efter Àr: ?Kan evidensbaserade lösningar anvÀndas för att möta utmaningar i den tÀta staden, och i sÄ fall vilka lösningar? Kan evidensbaserad kunskap anvÀndas som ett argumentationsverktyg för att ge landskapsarkitektur större legitimitet?? Arbetet bestÄr av en litteraturstudie som mynnar ut i exempel pÄ evidensbaserade lösningar, med stadsförtÀtning som utgÄngspunkt, samt en avslutande diskussionsdel. Ett undersökande av stadsförtÀtning har gjorts för att förstÄ hur stadens utveckling pÄverkas samt i vilken kontext landskapsarkitekter arbetar. Uppsatsen börjar med en bakgrund till stadsförtÀtningens uppkomst och syfte och delas sedan in i fyra perspektiv: det rumsliga, sociala, ekologiska och ekonomiska.

The Apollo butterfly, Parnassius apollo, is categorized as Near Threatened (NT) in IUCN Red List. Today in Sweden it is found only in strongly fragmentized populations. In the county of Stockholm, P. apollo exists exclusively in some islands of the archipelago and with one mainland population in Stora Vika. This study has the purpose of expanding the knowledge of the local conditions for the butterfly in the south parts of the county of Stockholm and thereby contributes to a sustainable land management that can preserve the Apollo butterfly.A comparative study was done between areas where the butterfly today have: a stable population (Stora Vika, Utö and Ålö), has disappeared (Muskö and Yxlö) or is strongly declining (north part of Ornö).

FörbĂ€ttring av kvĂ€vereduktionsprocessen pĂ„ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav Ă€r idag ett stort miljöproblem vilket samhĂ€llet bidrar till genom sitt utslĂ€pp av bland annat kvĂ€ve. DĂ€rför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan Ă„tagit sig att minska sin belastning pĂ„ Östersjön frĂ„n reningsverk med 3000 ton kvĂ€ve Ă„rligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krĂ€vas, men en viss förbĂ€ttring av reningen kan uppnĂ„s genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i VĂ€stervik hade tidigare problem att uppnĂ„ tillrĂ€cklig kvĂ€verening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvĂ€vereningen ytterligare kunde förbĂ€ttras utfördes denna studie med huvudmĂ„let att lĂ€mna förslag pĂ„ hur kvĂ€vereningen kunde förbĂ€ttras i verkets aktivslamprocess.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. IstÀllet för att se kognition som representation av en vÀrld "dÀr ute" ses det som frambringandet av en vÀrld genom livsprocessen sjÀlv, oskiljaktigt frÄn en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data frÄn en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att Äberopa nÄgon form av representationism.Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en vÀg denne fÄtt utmarkerad pÄ en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nÀmnda vÀg pÄ en egen karta.

The forests in Sweden have, for a long time, been managed intensively. This has led to even-aged stands with few tree species and a lack of dead wood. Therefore, general conservation measures in connection with regeneration felling are important in order to promote biodiversity. Inventories carried out by the Swedish Forest Agency, however, show that about 25 % of the felled area does not reach the level of the Forestry Act, regarding general conservation measures. The aim of my study was to see whether exemptions from the six week notice of reporting regeneration fellings (the Forest Agency demands a report six weeks in advance of fellings), affect the results of the general conservation measures taken.

I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden som Àr viktiga för mÀnniskan. Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gÄ miste om vÀrden och funktioner Àr det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hÄllbart för att samordna olika anvÀndningsomrÄden och vÀrna om resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder som Àmnar att vÀrna om de vÀrden och funktioner som Cinns i landskapet genom ÄtgÀrder som balanserar landskapsvÀrden som förloras vid exploatering. Att strÀva efter en integration av olika anvÀndningsomrÄden och vÀrden kan förklara begreppet mÄngfunktionalitet. Begreppen kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mÄl att genom teori och konkreta exempel undersöka frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder kan anvÀndas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mÄngfunktionalitet. Syftet Àr att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de kan anvÀndas i strÀvan efter en hÄllbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsÄtgÀrder och mÄngfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den stÀndiga förÀndringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar Àven i en undersökning av exempel pÄ svenska kompensationsstrategier utifrÄn dess möjligheter att utveckla mÄngfunktionalitet och tillÀmpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen Àr vikten av en variation av landskapsvÀrden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhÀllsförÀndringar. Ett konkret exempel som kan anvÀndas för att svara pÄ frÄgestÀllningen Àr strategin att anlÀgga kreotoper. Det innebÀr att medvetet anlÀgga smÄbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar mÀnniska och natur..

The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species.

LĂ€kemedel Ă€r substanser som framstĂ€lls för att pĂ„verka levande organismer. De Ă€r biologiskt aktiva och sprids i miljön i oförĂ€ndrad form eller som metaboliter. LĂ€kemedlen Ă€r ofta anpassade för att motstĂ„ biologisk nedbrytning vilket innebĂ€r att de kan finnas kvar i miljön under lĂ„ng tid. De godkĂ€nda lĂ€kemedelssubstanser som finns i Sverige idag har bristfĂ€lliga data om dess pĂ„verkan pĂ„ miljön vilket innebĂ€r att försiktighet bör iakttas vid hantering och kassation av lĂ€kemedel. Överladdade beredningsformer varav ett exempel Ă€r TurbuhalerÂź (pulverinhalatorer) innehĂ„ller betydande restmĂ€ngder av aktivt lĂ€kemedel Ă€ven efter att alla deklarerade doser har förbrukats.

Studiens syfte var att analysera utvalda domar frÄn Europadomstolen mot Sverige, gÀllande artikel 6i Europakonventionen. Det hÀr Àr ett relativt ?nytt? forskningsfÀlt men den forskning som genomförtsvisar att individens grundlÀggande rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng krÀnks. De vanligaste orsakerna Àratt domstolarnas handlÀggningstider drar ut pÄ tiden samt domar faststÀlls utan muntlig förhandlinghÄlls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försÀkra individens grundlÀggande rÀttighetensom till exempel alla individers rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng.

HÀlta hos hÀstar Àr ett vanligt förekommande problem. HÀlta orsakas vanligtvis av inflammatoriska, smÀrtutlösande tillstÄnd i rörelseapparaten men kan Àven ha andra orsaker sÄsom mekaniska hinder. Rörelseasymmetrier i trav pÄ rakt spÄr har pÄvisats hos hÀstar som av sina Àgare uppfattas som friska och fullt fungerande i trÀning och tÀvling. Dessutom förekommer systematiska rörelseasymmetrier pÄ volt, och mÄnga hÀltor förstÀrks pÄ volt. Huruvida rörelseasymmetrierna hos av djurÀgarna förmodat ohalta hÀstar beror pÄ smÀrta och inflammation eller Àr en biologisk normalvariation Àr Ànnu inte kÀnt.