Uppsatsen Den performativa uppvÀxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen anvÀnds sÄvÀl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bÀrs upp av de logiska fundamenten isÀrhÄllning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterÀra verk som analyseras Àr Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp och Tonys lÀroÄr, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppvÀxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterÀra skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

The purpose of this paper is to study how the wooded hay meadow of the forest district of northeastern Scania is preserved today, and what local history it has, to thereby achieve a better understanding of the dynamics of the landscape and the complex of problems involved in keeping a historical element of the cultural landscape alive. To accomplish this, literature concerning the subject has been studied, experts have been consulted and an example, the old farm Sporrakulla in Östra Göinge municipality, has been studied. The paper states that the wooded hay meadow constitutes an important part of the history of northeastern Scania, where it provided leaf fodder and hay for the farmers keeping cattle. Today, however, only a few wooded hay meadows remain. One of these is the studied example at Sporrakulla, where juridical protection like Natura 2000 and financial support of maintenance like miljöersĂ€ttningar make sure that the wooded hay meadow will remain.

Fler Àn 350 miljoner mÀnniskor i vÀrlden hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjÀrt-kÀrlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i vÀstvÀrlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva lÀkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolÀr (endast nedstÀmdhet) eller bipolÀr (Àven med maniska inslag). En primÀr ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett frÄn de skyddade omrÄdena att vara pÄverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har pÄverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst pÄverkan i den sydöstra delen och minst i den vÀstra delen nÀrmast fjÀllkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper Àr fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har ocksÄ syftat till att visa om storleken pÄ skogsomrÄden med sammanhÀngande opÄverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns nÄgon trend frÄn sydöst till vÀst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjÀlp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar frÄn Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Major changes within the agricultural politics today have forced the dairy production to scaleup, in order to compete on a global market. This has resulted in a reduction in the number ofsmaller dairy farms in Sweden, from about 40000 to just over 4000 over the last 30 years. Thepurpose of this study Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? ? Markbygdensmjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter, is topresent the opinions of dairy farmers in Sweden, regarding the Swedish dairy industry and therelation to their own dairy production. A secondary purpose is to problematize how theconsequences of pastures and cultural landscapes influences human society as dairy farms andgrazing animals are becoming fewer.

In this study I have analysed the history of a forest belonging to SaxÄhyttan in VÀrmland. The study area is 448 hectares and has been used by iron industry since the 16th century. A forest that has been used by man during at least 400 years should have few ecological values. This inventory however shows the opposite. The aim of the study is to interpret the history of the forest in the area, i. e.

Kommunal avloppsvattenrening Àr en energikrÀvande verksamhet. Det beror till stor del pÄ att avloppsvattnet behöver transporteras med hjÀlp av pumpar och att den biologiska reningen krÀver syretillförsel. Reningen ger Àven upphov till ett slam och behandlingen av detta krÀver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen Àr till nytta bÄde för samhÀllet och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

Bakgrund: MÄnga arbetsplatser har haft upprepade problem med korttidsfrÄnvaro hos arbetstagarna. Arbetsgivaren kan dÄ krÀva sjukintyg frÄn första dagen.De företag som har Feelgood som företagshÀlsovÄrd ansÄg att det fanns ett stort behov av att ta reda pÄ orsakerna till detta.Syfte: Denna pilotstudie undersökte hur stor andel av korttidsfrÄnvaron som var kopplad till sannolik överkonsumtion av alkohol. UtvÀrderingen utfördes med frÄgeformulÀr i kombination med alkoholmarkör i blod. Arbetsgivaren och arbetstagaren fick ocksÄ uppge sin uppfattning om tÀnkbar orsak till denna frÄnvaro.Undersökt grupp: Studien omfattade 10 patienter varav 6 mÀn och 4 kvinnor, dÀr arbetsgivaren hade begÀrt sjukintyg frÄn första sjukdagen. Patienterna kom frÄn 10 olika företag som under ett halvÄr hösten 2007 till vÄren 2008 hÀnvisades till Feelgood för utredning.Metoder: Vid utvÀrderingen trÀffade företagslÀkaren arbetstagaren för en kartlÀggning med anamnes, status och provtagning.

År 2004 var 27 % av alla som var misstĂ€nkta för brott mot BrB mellan 15 och 20 Ă„r gamla. Som grupp betraktad Ă€r ungdomar mer brottsaktiva Ă€n vuxna. Det Ă€r vanligtvis under en kort period, mellan 15 och 16 Ă„r, som en person begĂ„r brott. Det Ă€r dĂ„ man i Sverige gĂ„r ur grundskolan. PĂ„ den tiden dĂ„ man fortfarande registrerade misstĂ€nkta under 15 Ă„r framgick av statistiken att det var en kulmen i Ă„rskullarna runt 14-16 Ă„rs Ă„lder.

I Sverige har andelen naturskyddade omrÄden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefÀr 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa omrÄden Äterfinns i vÄra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade omrÄden Àr mÄnga gÄnger att bevara biologisk mÄngfald eller att skapa nya livsmiljöer för kÀnsliga arter, men kan Àven innebÀra att ge besökare tillfÀlle att uppleva mer opÄverkad natur (NaturvÄrdsverket, 2005c). I takt med att, Àven avlÀgsna naturomrÄden, blivit alltmer tillgÀngliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar ocksÄ behovet av att kontrollera och hantera den pÄverkan som kan uppstÄ. Syftet med arbetet var att ge svar pÄ hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade omrÄden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa omrÄden t.ex.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vĂ„rterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. MĂ„let med studien var att undersöka hur det gĂ„r att underlĂ€tta för fotgĂ€ngare och cyklister att röra sig utmed lĂ€nsvĂ€g 255 pĂ„ ett sĂ€kert och trivsamt sĂ€tt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förĂ€ndringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt dĂ„ arbetet behandlar en frĂ„ga som Ă€r viktig bĂ„de ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhĂ€llets invĂ„nare och för naturens hĂ„llbaret. DĂ„ strĂ€ckan som studerades Ă€r nĂ€stan tvĂ„ mil lĂ„ng gjordes studien pĂ„ en övergripande nivĂ„ med landskapets helhet i fokus. I analysen lades sĂ€rskild vikt vid visuella upplevelsevĂ€rden som kan uppfattas i gĂ„ng- och cykelfart, det vill sĂ€ga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella vĂ€rden sĂ„som fysisk bekvĂ€mlighet samt kĂ€nslomĂ€ssiga upplevelser studerades.

Enligt Svensk intern rÀtt kan en skattskyldig som lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen bÄde pÄföras skattetillÀgg genom ett disciplinÀrt förfarande och dömas till straffansvar enligt skattebrottslagen för samma oriktiga uppgift.Sedan Sverige ratificerade Europakonventionen Är 1953 Àr vi rÀttsligt bundna av konventionsrÀtten. Artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet stadgar bland annat att ?ingen fÄr lagföras eller straffas pÄ nytt i en brottmÄlsrÀttegÄng i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikÀnd eller dömd i enlighet med lagen och rÀttegÄngsordningen i denna stat?. En frÄga som uppstÄr Àr huruvida skattetillÀgget Àr förenligt med detta dubbelbestraffningsförbud.?BrottmÄlsrÀttegÄng? Àr ett autonomt begrepp.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.