Sök:

Rörelseasymmetrier hos ridhästar i trav på rakt och böjt spår


Hälta hos hästar är ett vanligt förekommande problem. Hälta orsakas vanligtvis av inflammatoriska, smärtutlösande tillstånd i rörelseapparaten men kan även ha andra orsaker såsom mekaniska hinder. Rörelseasymmetrier i trav på rakt spår har påvisats hos hästar som av sina ägare uppfattas som friska och fullt fungerande i träning och tävling. Dessutom förekommer systematiska rörelseasymmetrier på volt, och många hältor förstärks på volt. Huruvida rörelseasymmetrierna hos av djurägarna förmodat ohalta hästar beror på smärta och inflammation eller är en biologisk normalvariation är ännu inte känt. Denna studie syftar till att ytterligare kartlägga rörelsemönstret på rakt spår och volt hos svenska ridhästar, samt studera om eventuella rörelseasymmetrier påverkas av behandling med NSAID-substansen meloxicam. Det objektiva rörelseanalyssystemet Lameness Locator användes för att studera hästars rörelsemönster i trav. Låggradigt asymmetriska hästar fick behandling med meloxicam och placebo i en cross over-studie. Femton hästar ingick i de statistiska analyserna för rakt spår och voltmätningar. Asymmetrin på rakt spår korrelerade väl med summan av asymmetrierna på volt. Det var vanligast att hästarna var asymmetriska på innerbenet på volt. Frambensasymmetrierna på volt blev signifikant större vid behandling med meloxicam, ett oväntat resultat. Ingen statistiskt signifikant skillnad efter behandling sågs för bakbenen. Det studerade materialet är litet och slutsatser bör dras med försiktighet. Det tycks som att rörelseasymmetrier är vanligt förekommande hos svenska ridhästar och att de är variabla, både inom populationen och över tid hos den enskilda hästen. Låggradiga asymmetrier tycks kunna förekomma hos hästar som tävlas och tränas, både med och utan inflammatorisk smärta involverad. I de fall där asymmetrin inte minskar med NSAID-behandling kan rörelseasymmetrin antingen ha biomekaniska orsaker och vara orelaterad till smärta, men det finns sannolikt också ytterligare smärtmekanismer förutom inflammatoriska vilka kan bidra till ett förändrat rörelsemönster vid patologiska tillstånd i rörelseapparaten.

Författare

Camilla Ahrenbring

Lärosäte och institution

SLU/Dept. of Clinical Sciences

Nivå:

"Masteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng (med vissa undantag) utfört för att erhålla masterexamen.

Läs mer..