Företag har under den senaste tiden upplevt ökade och förändrade krav från intressenter, vilket kan påvisas genom hur intresset för Corporate Social Responsibility (CSR) har intensifierats. Electrolux är ett av de företag som upplevt hur kraven förändrats, vilket i kombination med en miljökrävande verksamhet utgjort utmaningar för företaget. Ett sätt att möta intressenternas krav är genom utökat strategiskt arbete, varpå CSR kan vara ett framgångsrikt sådant tillvägagångssätt. I denna uppsats genomförs en fallstudie av Electrolux där vi ämnar besvara frågeställningen: Ur ett strategiskt perspektiv; Hur har intressenters ökade och förändrade krav påverkat karaktären av Electrolux CSR-arbete mellan år 2000-2015? Studiens analysmodell baseras på; intressent- och legitimitetsteori, Porter & Kramers steg för strategiskt hållbarhetsarbete samt Carrolls CSRpyramid.

För att skapa ett bättre och effektivare arbetssätt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebär i stora drag endast ett mer strukturerat sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa ett förhållande där parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Genom att fördela både risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhållet. Partnering är ingen ny entreprenadform utan ett nytt sätt arbeta.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Arbetet har bestått i att utföra en informativ webguide över en anläggning i Västerås som tillverkar biogas och biogödsel av matrester. Beställaren heter VafabMiljö. Mina kontaktpersoner, Caroline Eklöv och Åsa Lindén, är skolinformatörer. Guiden ska publiceras på VafabMiljös hemsida för skolklasser på Internet och där fungera som en förlängning av informatörernas arbete i skolorna. Målgruppen är barn i årskurs 3-5.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Vår uppfattning är att den strategi som många hemelektronikföretag väljer inte genererar en tillräcklig kundnytta. Oavsett bransch måste företag utgå från kunden eftersom det är den som idag styr marknaden. Vi saknar en sammanställning av de faktorer som ligger till grund för kundens tillfredsställelse som också skulle kunna hjälpa företag att leverera kundnytta. Syftet med uppsatsen är att undersöka organisatoriska förutsättningar för levererad kundnytta. Vi har valt att se på verkligheten utifrån vår teoretiska ram.

Bakgrund: Munvård har en stor betydelse för människan både genom nutrition och via kommunikation. Ökade möjligheter för behandling, ekonomisk ersättning och tillgänglighet av vård bidrar till att tandlöshet inte är lika accepterat av samhället idag. Med ökad levnadsålder ökar både behoven och riskerna för att problem uppstår. Trots det är munhälsan ett stort problem inom sjukvård och äldreomsorg. Syfte: Att undersöka vårdspersonalens kunskaper om munhälsa, samt hur vårdpersonal prioriterar munvården av äldre personer som är beroende av hjälpinsatser. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och bygger på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa studier. Dessa granskades och bearbetades för att slutligen analyseras till kategorier och subteman.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet påverkar organisationen. Slutsatsen är att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering på rätt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det är företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, målstyrning och utvärdering, organisatoriskt lärande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext där kontinuerliga förändringar efterfrågas och höga krav ställs på kunskapsutveckling.

Avdelningen för reaktorteknologi på Alfa Laval har identifierat svårigheter vid förmedlingen av kunskap till potentiella kunder. Examensarbetet innefattar utveckling och produktion av en film avsedd för utbildning och marknadsföring av Alfa Lavals flödesreaktorer, ART® Plate Reactors, för att förbättra Alfa Lavals sätt att förmedla kunskap till och fånga intresse hos potentiella kunder på mässor.Målet med examensarbetet är att filmen ska användas på kemiteknikmässor där reaktorerna ställs ut, och syftet med arbetet var att med mässbesökarnas förkunskaper som bas utveckla en film som väcker intresse och samtidigt fungerar som ett lärandemedel.Genom intervjuer har information om hur mässor går till, önskemål om filmens utformning, samt bedömning av besökarnas förkunskaper samlats in. Dessa intervjuer, samt litteraturstudier inom området för kemiska reaktorer och lärande med animation och kommunikation på mässor har legat till grund för arbetet med framtagandet av filmen.En storyboard utvecklades, och lade grunden för produktionen av filmen som gjordes i samarbete med filmbyrån Upper/First i Malmö. Produkten av examensarbetet, filmen, finns att se påhttp://youtu.be/PyoX3mVXuYc.Nyckelord:Storyboard, Multimodalt lärande, Kontinuerliga flödesreaktorer, Reaktorteknologi, ART® Plate Reactors.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Syftet med studien var att utifrån personalperspektiv, göra en jämförelse mellan omsorgspersonal som arbetar i ett specifikt demensboende, respektive omsorgspersonal som arbetar i ett annat särskilt boende. På vilket sätt deras psykosociala arbetsmiljö skiljer sig i det dagliga mötet och samspelet mellan omsorgspersonal och personer med demenssjukdom. Vilka skillnader som fanns beträffande behov av handledning i form av personal- och individuella möten och samtal samt möjligheterna till reflektion, i det kontinuerliga dagliga arbetet. Metoden har varit personliga intervjuer med totalt åtta personal som arbetar på två olika särskilda boenden, fyra omsorgspersonal från vardera särskilda boende. Resultatet som framkommit är att omsorgspersonalen på de båda boendeformerna inte har någon organiserad handledning och tid för reflektion.