Vikten av kapitalet
en studie om Basel II & III
De finansiella marknaderna har en otroligt viktig funktion i samhället och det är därför naturligt att de även är förknippade med regleringar. Baselkommittén finns till med syftet att förbättra förståelsen och övervakningen av banksystemet i världen för att skapa ett stabilare finansiellt system. Baselkommittén utger rekommendationer kring bland annat kapitaltäckning som sedan genom EU direktiv implementeras till lagstiftning. Basel I som var de första rekommendationerna innebar att bankerna skulle hålla en kapitaltäckningsgrad om 8 %, beräknad som kvoten av det egna kapitalet genom de riskvägda tillgångarna. För varje tillgångsklass gavs en bestämd riskvikt. Basel II som implementerades 2007 innebar samma kapitaltäckningsgrad (8%) men en förändring i riskvikternasamt möjligheten att beräkna kapitalkravet utifrån egna riskbedömningar. Efter den senaste tidens finanskris har nu beslutats om att nya, skärpta regler som kräver mer och bättre kapital, skall implementeras, Basel III. Marknaden har, i och med Baselregelverket fått se en tilltagande professionalisering av kreditgivningsprocessen och bankerna har genom Basel II fått ökat incitament att anpassa sin prissättning efter risk (Persson 2004). Tidigare studier har visat på att Basel II kan leda till förändringar i bankernas risktagande och i den offentliga debatten kring Basel III diskuteras nu vilka effekter det nya regelverket kan komma att få på bland annat bankernas risktagande och prissättning. Uppsatsen forskningsfrågor lyder vidare: Hur har Basel II regelverket påverkat de Svenska bankernas risktagande och arbete med prissättning av företagskrediter?Hur förväntar sig de Svenska bankerna att de nya Basel III reglerna kommer att påverka det framtida risktagandet och arbetet med prissättning av företagskrediter? Syftet med uppsatsen var vidare att skapa en djupare förståelse för hur bankmarknaden arbetar med prissättningsfrågor i kreditgivningen, hur detta arbete har påverkats av Basel II regelverket och även kan komma att påverkas av Basel III. Att belysa eventuella problem och svårigheter som bankerna upplever gällande prissättningsarbetet samt försöka identifiera eventuella skillnader mellan dem. Uppsatsen syftar även till att lyfta fram bankerna syn på risk och belysa eventuella förändringar i riskbeteende, genomförda eller förväntade. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod och bygger på intervjumaterial från sex semistrukturerade telefonintervjuer med experter och chefer inom området från fem olika svenska banker. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt från den tidigare forskningen. De slutsatser som framgår av studien vad gäller den första forskningsfrågan är att bankernas risktagande inte har förändrats nämnvärt men att arbetet med prissättningen har förändrats genom mer avancerade system, ett ökat risktänk, större fokus på riskjusterad lönsamhet, förändrade mandat för prissättning samt tyngre vikt på uppföljning av personalen. Hur stora dessa förändringar är skiljer sig dock åt mellan bankerna. Vad gäller den andra forskningsfrågan kan konstateras att samtliga banker förväntar sig en förändrad prissättning genom påverkan av bland annat höjt kapitaltäckningskrav och likviditetskrav. När det gäller det framtida risktagandet går åsikterna isär då vissa banker förväntar sig lägre risktagande i framtiden medan andra tror att det kommer att vara oförändrat, konstateras kan dock att ingen bank förväntar sig ett ökat risktagande i framtiden.