Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Klimatförändringarochväxthuseffektenärämnensomdebatterassågottsomdagligenisamhället.Enviktigfrågaidebattenärlivsmedelskonsumtionensbetydelseförklimatförändringarna.Idettaarbetestuderaskonsumenterssynpåtreolikasvenskaklimatmärkningar;SvensktSigill,KRAVochCarbonFootprint.Förattmöjliggöraförkonsumenternaattgöraaktivavalavlivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt,harKRAVochSvensktSigilltillsammansiettgemensamtprojektarbetatmedatttaframenklimatmärkning.Allaproducenterochföretaganvänderintedennamärkning,utanhariställetvaltattanvändasigavensåkalladproduktmärkning,CarbonFootprint,somredovisarenenskildproduktsklimatpåverkan.Syftetmedsamtligamärkningarärattunderlättakonsumentensvalavmerklimatvänligalivsmedel.Idettaarbeteharkonsumenternassynpåklimatmärktalivsmedelstuderatsgenomenkätundersökningar.Urvalsmetodenförenkätundersökningensomanvändesärettsåkallatpåstanna?urvaldärenkäternadelasut,idettafallienlivsmedelsbutik,tilldepersonersområkarpassera.Enkätenbestodavfrågorsomrördebådekonsumentenssynpådensåkalladeklimatfråganochvilkaåtgärderkonsumenternaansågbordegörasförattminskamatenspåverkanpåklimatet.Huvuddelenavenkätenbehandladefrågorsomsyftadetillatttaredapåkonsumentenssyn,inställningochkunskapomklimatmärkningarna.184konsumentersvaradepåenkätenochdengenerellabildenärattklimatfråganärenmycketviktigfråga.Konsumenternasinställningtillenklimatmärkningvisadesigvaramycketpositivdärhela85procentinstämmeriattdetvorebramedenklimatmärkningavmat.Denallmännauppfattningenblandkonsumenternaärattklimatförändringarnaärencentralfrågaoch77procentanserattkonsumenternabörändrasinamatvanorförattbromsaklimatförändringarna.85procentanserattdetvorebramedenklimatmärkningsåattdetblirenklareattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunkt.Mångaavförslagentillförändringarsomkonsumenternakangöraförattminskasinklimatpåverkanärkonsumenternavälförtrognamed,mendetärintealltiddeföljerdem.Inställningentilldeolikaklimatmärkningarnaärrelativtgodochigenkänningenär69procentförSvensktSigillochhela93procentförKRAV.MärkningenCarbonFootprintäridagsynnerligenokändiSverige.Sammanfattningsviskankonstaterasattdetföreliggerettstortintresseförklimatfråganblandkonsumenterna.Entydligochenkelklimatmärkningavlivsmedelsomgördetmöjligtförkonsumenternaattväljalivsmedelsomärbättreurklimatsynpunktefterfrågansochskulleuppskattas.Kunskapenomdebefintligaklimatmärkningarnaärmycketbegränsadochdetkrävstroligtvismycketarbeteföratthöjakunskapsnivånkringklimatmärkningar..

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik?Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

I dagens samhälle kan en tendens urskiljas att ökade krav ställs på företag gällande miljö, etik och sociala frågor. Därmed har begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) vuxit fram och många branscher arbetar idag aktivt med socialt ansvarstagande. Studiens syfte var att undersöka CSR ur både ett konsumentperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Tyngdpunkten låg på konsumentperspektivet och problemformuleringen formulerades därför till: Hur påverkas svenska konsumenters kunskap, attityder och köpbeteenden av att svenska klädföretag bedriver ett CSR arbete? Fokus ligger på de etiska aspekterna av CSR och hur konsumenterna påverkas av dessa när de handlar kläder.

Tjänstesektorn är en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjänsteföretag dyker upp på den svenska marknaden, något som medför att nya konstellationer uppstår inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt från producent till konsument, är en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten på detta när förutsättningarna för distribution ändras. Vårt syfte med C-uppsatsen är att undersöka är att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att välja en mellanhand som leverantör av tjänsten istället för producenten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de svenska konsumenternas attityder och medvetande skiljer sig åt när det gäller egna varumärken i jeans, TV-apparater och deodoranter. För att uppnå uppsatsens syfte har vi har använt oss av en kvantitativ studie, vilken baseras på en enkätundersökning som respondenter runt om i Skåne besvarat. Enkäterna behandlade medvetenheten om och attityderna till egna varumärken inom de tre olika produktkategorier, jeans, TV-apparater och deodoranter. Vi har funnit att det finns skillnader mellan konsumenters medvetande om och attityd till egna varumärken inom de olika produktkategorierna. Egna varumärken inom de kategorier som för med sig ett high-involvement-köpbeteende, TV-apparater och till viss del även jeans, hade respondenterna i regel en negativare attityd till jämfört med traditionella varumärken.

SyfteSyftet med denna uppsats är att studera konsumenters attityder till EMV i dagligvaruhandeln, kopplat till hur de upplever valfriheten i sortimentet. MetodUppsatsens ansats har varit abduktiv och undersökningen har varit av kvalitativ karaktär. Den metod som har använts för att samla in primärdata är semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med konsumenter och urvalsmetoden har varit en form av snöbollsurval. Teoretiska perspektivAllmänna teorier om EMV utgör grunden i vår teoretiska referensram tillsammans med teorier om valfrihet, och teorier om hur konsumenter skapar attityder.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.