Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får Konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.

Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får Konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.

E-handel mellan företag som säljer hemelektronik och svenska Konsumenter har blivit vanligare de senaste åren. Trots den kraftiga tillväxten är Konsumenter fortfarande ifrågasättande till tryggheten med att handla över Internet. Med hjälp av teori har aspekter identifierats som påverkar konsumentens förtroende till en webbutik. Aspekterna delas in i fyra kategorier; influensbaserade faktorer, upplevelsebaserade faktorer, personlig inställning och erfarenhetsbaserad inställning. Med en kvantitativ studie har vi undersökt vilka faktorer som är viktiga för att konsumenten ska känna förtroende till en webbutik när den handlar hemelektronik.

 Titel:Hur kan CSR användas för att kommunicera ansvar mot kunderna?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Mia Grehn och Linn HynningHandledare:Agneta SundströmDate:2013 januariSyfte:Avsikten med uppsatsen är att skapa förståelse för hur två företag kommunicerararbetet med CSR och analysera hur Konsumenter uppfattar deras CSR strategier och budskap.I studien fäster vi speciell uppmärksamhet på hur kommunikationen av företagens CSR arbeteuppfattas av Konsumenter samt om företagen lyckats skapa trovärdighet hos dem.Metod:Studien är baserad på företagens insamlade sekundärdata. Denna information harsammanfattats och legat till grund för en enkätstudie. Enkäten har distribuerats via socialamedien Facebook.Resultat & slutsats:Studiens resultat tyder på att CSR-kommunikationen skiljer företagen åt.Detta var inget oväntat resultat då sekundärdata var tunn hos det ena företaget samt attkunskaperna hos Konsumenterna var små. Som författare tror vi att det ena företagets arbete äri ett tidigt skede och det kan även bero på att företaget är rädda att kommunikationen skastjälpa mer än hjälpa.Förslag till fortsatt forskning:Vi tror att det skulle vara intressant att studera djupare i hurKonsumenter påverkas av de olika kommunikationskanaler som används av företag för attkommunicera arbete CSR företaget på en undermedveten nivå.

Matproduktionens globala dimensioner och dess specialiserade och intensiva jordbruksmetoder tär på både den sociala och den ekologiska hållbarheten. Ett minskat avstånd mellan producenter och Konsumenter genom konsumtion av mer lokal mat skulle kunna förbättra situationen. Intresset för lokal mat växer, men det finns problem som måste lösas för att det ska kunna växa sig större. I denna studie undersöks butikschefers och Konsumenters attityder till lokal mat, genom intervjuer och en enkätundersökning, i syfte att undersöka vilka uppfattningar om lokal mat som finns och hur märkningar kan påverka dessa. Resultaten analyseras utifrån tidigare forskning om miljövänlig matkonsumtion, Konsumenters och handlares attityder till lokal mat och hur märkningar kan påverka dessa.

Problemformulering: Små företag kan ha svårt att slå sig in på en marknad på grund av en begränsad marknadsföringsbudget och konkurrens från andra aktörer. Dessa företag måste därför i många fall använda andra mindre kostsamma metoder än traditionell marknadsföring för att etablera sig på en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig på en marknad genom användandet av andra marknadsföringsstrategier än traditionell reklam. För att besvara vårt syfte två delar ur 4 P undersökts, plats och påverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh där fyra personer på Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gått från en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nå ut till fler kunder och Konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh använt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth både bland Konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nå ut till fler kunder och Konsumenter och etablera sig på marknaden för färdigmat.Slutsats: Gooh har använt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fått ett stort antal kunder och Konsumenter och därmed etablerat sig på marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för många företag. Ett enkelt sätt att kommunicera med sina kunder är genom att företaget administrerar sitt egna varumärkescommunity på Facebook. Studier har visat på möjligheter för företag att stärka relationer till Konsumenter och även höja varumärkesvärde, men risker med b.la. negativ åsiktsspridning har ändå lett till debatter om varumärkescommunities verkliga påverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumärkescommunities på Facebook i Sverige påverkar olika konsumentrelationer och vilken påverkan de har på svenska varumärken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumärke, företag och andra Konsumenter påverkas av varumärkescommunities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos Konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om Konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som Konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får Konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att Konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

På dagens marknad råder hård konkurrens om Konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss Konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan Konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till Konsumenter. Att locka fram känslor och få Konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland Konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta Konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet är att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina Konsumenter, hur Konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds också.Metod: Data har samlats in både via en kvantitativ enkätundersökning med Konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hållbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar på olika sätt för att möta Konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som går ut på att vara ledande inom miljöarbete men det är samtidigt en riskfylld strategi då den ställer höga krav att upprätthålla.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om Konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över Konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att Konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Syftet med studien är att analysera vilka produktattribut som är prioriterade hos Konsumenter och hur hållbarhet värderas som egenskap hos en produkt. Åhléns bemötande till dessa faktorer studeras samt Konsumenters kännedom kring Åhléns initiativ Bra Val. Studiens teorier är Triple Bottom Line, som utgör ett företagsperspektiv, 4*5-modellen, som ser till kundvärden samt Attitydbeteendegapet som beskriver Konsumenters beteenden mot deras attityder gällande hållbara produkter. Metoden inleds med vald forskningsdesign, vilken följs av hur frågorna till de fyra Åhlénsintervjuerna samt konsumentenkäten kopplas till teori. Svensk Handel och sammanställning av Åhléns hållbarhetsarbete presenteras innan intervju- och enkätresultat redogörs för.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska Konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur Konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på Konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.