I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

I den här magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen på Stadium AB genom en fallstudie och två enkätundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll då företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget.Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mängd budskap, såsom vision, affärsidé, värderingar och mission till sina anställda. De anställda har svårighet att ta till sig all denna information och kan därför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium på det sätt som företagsledningen önskar. Det går dock att finna vissa faktorer där företagsledningens och konsumenternas uppfattningar märkbart skiljer sig ifrån varandra.Studien har genomförts i tre olika faser.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.

Denna studie skall skapa djupare förståelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi ämnar undersöka vikten av faktorer såsom färg, ljus, ordning och komplexitet för att nå kunskap om hur de påverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om färger varieras med klara skillnader och begränsningar i antalet nyanser, samt våglängder i huvudsak från den varma delen av ljusets spektrum så finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gärna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktär. Vad det gäller ordning och komplexitet så finns inga klara preferenser hos respondenterna.

Det är få personer som idag köper alla sina kläder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det är emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plånböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken på att de är medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utläsas en tydlig trend i att allt fler butiker använder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero på att en stark förankrad marknadsföringsstrategi är att kopiera konkurrenterna.

Problem: Företag och marknadsförare försöker finna konsumenters behov för att sedan tillfredställa dem, något som kan benämnas som det traditionella marknadsföringsperspektivet. Kritiska skolor mot detta traditionella synsätt hävdar att det är ett för smalt sätt att studera människor på. Faktorer som påverkar en konsument utelämnas och därmed blir bilden av konsumenten ofullständig. För att förstå konsumenters omgivning och hur deras behov påverkas, kan det vara av intresse att studera processen som formar dem. Vi hävdar att företag, till exempel SAS, kan ses som en av flera socialisationsagenter som formar segmentet affärsresenärer.

Tekniska hjälpmedel inom livsmedelsbranschen har funnits sedan en tid tillbaka hos de större företagen. Idag letar de sig ut hos de mindre. Matric Italgross AB är en italiensk matgrossist som använder affärssystemet Navision, där IT och management företaget Softronic AB står som leverantör för detta.De tekniska hjälpmedel som berörs i rapporten arbetar med scanning av streckkoder som finns på varorna. Den vanligaste streckkoden är EAN-13 som är i princip bara artikelnumret. En EAN-128 kod innehåller mycket mer information, så som partinummer och bäst före datum vilket är den kod man eftersträvar.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Syftet med denna studie inom den svenska dagligvaruhandeln är att studera vilken attityd konsumenter har och varför, när de värderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda på vilka attibut och känslomässiga värden det är som påverkar konsumenten när, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhållande till varandra. Eftersom problemområdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnå en förståelse för problemområdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management säger sig ha konsumenten i fokus så måste butikens varumärkesportföljen ses över.

Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

Inom  handelsbranschen  är  konkurrensen  en  av  de  viktigaste  aspekterna  som  butiker  måste förhålla sig till. För att särskilja sig från konkurrenter och uppmärksammas av konsumenter är det viktigt att marknadsföra butiken rätt. En av de aktiviteter som marknadsförare har till sin användning är utformning av skyltfönster. För att budskapet ska uppfattas av konsumenterna, gäller  det  att  exponera  varorna  på  ett  sätt  som  stimulerar  olika  sinnen.  Varorna  ska  även placeras så att de blir synliga för kunden, oavsett från vilket håll den närmar sig butiken.  Skyltfönster  ingår  i  konceptet  visual  merchandising,  som  handlar  om  bildlig  information.