Då dagens konsumenter blivit mer medvetna om hälsa, miljö och dessutom blivit mer krävande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krävs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar på konsumenters efterfrågan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hälso- och miljömedvetna är det få konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövänliga eller miljömärka varor (Magnusson et al, 2001). Därför behöver företagen förståelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömärkta varor är och hur de ska förmedla sitt budskap på bästa sätt.Polarbröd AB är uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering är: Vad efterfrågar konsumenter på den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete är att identifiera de faktorer som påverkar efterfrågan på ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras på en empirisk studie för att få kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Bakgrund: Det konsumenter oftast inte är medvetna om vid deras Internetanvändning är att de iakttas av företag. Företagen samlar avsiktligt in personlig information och spårar vilka hemsidor och produkter eller tjänster de intresserat sig av genom så kallade webb-spårningssystem. I samma takt som tekniker så som webb-spårningssystem börjat användas har också etisk marknadsföring på Internet blivit ett diskuterat och aktuellt ämne. Etisk marknadsföring på Internet handlar om vad som uppfattas som accepterat beteende av konsumenterna och företag måste ta hänsyn till konsumentens etiska koder.Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenters uppfattningar om webbspårningssystem utifrån etiska koder.Forskningsfråga: Vad är etiskt accepterat användande av webb-spårningssystem från konsumentens perspektiv?Metod: I studien har en kvalitativ forskningsstrategi samt semi-strukturerade intervjuer tillämpats.Slutsats: Slutsatsen i studien är att konsumenters uppfattningar om webb-spårningssystem inte alltid uppfyller konsumentens etiska koder.

Syfte: Ta reda på vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-åringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmässigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillämpar främst teorier som berör de fyra designaspekterna som är centrala för vår problemformulering. Även teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten används. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 år.

Butikernas exteriöra miljöer, med fokus på exponeringsfönstren, har som uppgift att visa upp produkter och att påverka kunden inför dennes eventuella inköp genom att upplysa, ge inspiration och skapa köplust. Butikens skyltfönster ska visa sortimentet på ett optimalt och tilldragande sätt för att locka och få konsumenterna att stanna upp. Intresse skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna ska det finnas en bra fönsterskyltning vilket förmedlar konceptet och genererar ökad trafik i butiken. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken där av skyltfönstret, som vi valt att fokusera på i vår undersökning. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och påverka konsumenterna genom att skapa en nyfikenhet och mersmak.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Prognostisering anses vara en nyckelprocess som påverkar alla delar av en verksamhet och genom att effektivt applicera prognoser kan ett flertal fördelar erhållas, däribland ökad tillgänglighet av produkter till konsumenter och minskade lagernivåer genom hela leveranskedjan. Inom dagligvaruhandeln, med dess snabba varuomsättning, skiftande konsumentbehov samt varierande produkthållbarheter är det särskilt nödvändigt att ständigt ligga steget före.ICA Sverige AB är idag den dominerande aktören inom svensk dagligvaruhandel med knappt hälften av marknadsandelarna. Likt många andra större koncerner tillämpar ICA Sverige AB prognoser för att förutse framtida försäljningsvolymer. Vad som skiljer sig är att verksamheten inte endast applicerar prognoser mot konsumenter utan även på försäljningen mot ICA-handlarna. Ett viktigt affärsområde för verksamheten är de kampanjer som dels bedrivs mot konsumenter och dels, i första hand, mot ICA-handlarna.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten får i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har även varit att se hur väl företag förmedlar sina kärnvärden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som är viktigt när det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter när de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant är att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik där de säljer sina produkter, men de har även återförsäljare som säljer samma produkter och blir på så sätt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumärke och kärnvärden som de måste leva upp till kan de inte sänka priserna på sina produkter på samma sätt som deras återförsäljare kan. Skulle då lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna får i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumärkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig på en modell som beskriver hur en bra användarupplevelse kan skapas.

Vi lever i en tid där allt fler företag insett vikten av att ta ansvar över vår planet och där ett ansvarstagande utöver det ekonomiska har blivit en naturlig del i deras arbete. Konsumenterna vill i större utsträckning göra medvetna val och efterfrågar mer information om hållbarhet från företag. Samtidigt är många företag oroliga över att bli anklagade att ha underliggande motiv för sin CSR-kommunikation. Denna svåra balansgång som företagen ställs inför har under de senaste åren varit ett populärt forskningsområde. Något som dock studerats mindre är huruvida ett företags ägarstruktur påverkar hur CSR-kommunikationen mottas.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan påverka konsumenters köpbeslut. Därför är det viktigt att förstå varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men på grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förändrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom området, varför denna undersökning syftar till att studera vilka drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En självadministrerad enkät besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika drivkrafter.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.