Teknisk komplicerade produkter såsom datorer, digitalkameror och mobiltelefoner har blivit en del av vardagen, vilket även har breddat gruppen av konsumenter. Detta betyder att tillverkare och försäljare har en större marknad att rikta sig till och att man måste anpassa och ändra sina vanor för hur man presenterar produkterna. Många av de nya konsumenterna är inte intresserade av teknisk information utan är mer intresserade av funktionen hos produkterna. Studien undersöker kvalitet och kvantitet av information och försöker utreda hur graden av informationsöverlastning påverkas när dessa förändras. Genom att förändra antalet attribut och mängden komplicerad information mäts urvalskvalitet och urvalseffektivitet samt subjektiva gensvar hos försökspersonerna.

Konverteringsoptimering handlar inte bara om can do-faktorn, att göra det möjligt för besökaren på en webbsajt att göra det som ägaren avsett att den ska göra. Många gånger handlar det om will do, att övertyga besökaren till handling och still do, att förhoppningsvis bygga upp ett förtroende hos besökaren som får den att vilja återvända till sajten fortsättningsvis. När man arbetar med konverteringsoptimering är det vanligt att kombinera kvalitativa metoder med kvantitativa metoder eftersom varje metod för sig inte ger en fullständig förståelse för vad majoriteten av ens besökare gör. Det här arbetet har dominerats av kvalitativa undersökningsmetoder och en omfattande litteraturstudie. Intervjuer med konverteringsexperter har genomförts för att undersöka hur arbetet med konverteringsoptimering kan gå till.

Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt.Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den?Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ.Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

Med tanke på att köpcentrumen allt mer har expanderat under de senaste 15-20 åren har många stadskärnor blivit lidande av denna explosionsartade tillväxt. Denna uppsats handlar om hur stadskärnan kan hävda sig mot köpcentrum och förståelse för vad som avgör konsumenternas val av handelsplats. Uppsatsens teoretiska referensram byggdes upp kring teorier om konsumenttillfredsställelse och modeller. För att få djupare förståelse på vad som påverkar konsumenten har vi gjort undersökningar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har även intervjuat centrumledare för att kunna jämföra huruvida konsumenten tillfreds på de sätt som centrumledarna strävar efter eller inte.

Syftet med denna studie är att undersöka hur etisk produktion påverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar på att etisk produktion har en positiv påverkan på den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tänka sig att betala ett högre pris för produkter producerade på etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlätta för respondenterna i enkätundersökningen används begreppet etisk produktion med hänvisning till äggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie är miljövänlig transport och god hönshållning. Studiens resultat redogör för att konsumenter är positivt inställda till att betala ett högre pris för produkter producerade på ett etiskt vis och att etisk produktion är ett produktattribut som påverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera olika faktorer som påverkar konsumenten i dennes köpval av köttprodukter. Ämnet är högst intressant då vi idag konsumerar allt mera kött samt att det råder ett stort tvivel kring produkten.Uppsatsen har ett deduktivt angreppsätt och är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod. Hypoteser har formats genom en framarbetad referensram. Dessa har i sin tur genomgått en empirisk undersökning på ICA Maxi i Giraffens köpcentrum i Kalmar. Därefter har resultaten analyserats för att i sin tur finna svar på uppsatsens uppsatta frågeställning.Studiens resultat visar på att de utvalda faktorerna, ursprungsland, pris, varumärket, förpackning, situationsfaktorer, kvalitetsmärkning och spårbarhet är sådana faktorer som tas med i beslutsprocessen när köp av kött tas i butik.

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter.

Näringsfrihet är ett grundläggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt få agera på en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhällsresurser. På grund av detta har merparten av alla länder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrättsliga system.  I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utsträckning bygger på EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgår att det är förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprätta avtal, som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på en marknad.

Den här uppsatsen handlar om vad som påverkar konsumenten till att vilja använda en digital plånbok. Den digitala plånboken är femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plånboken erbjuder. En transaktion med den digitala plånboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plånböcker kan det antas att konsumenterna skulle vänja sig vid tanken att lämna den fysiska plånboken hemma.Det har tidigare gjorts studier på adoption av mobiltelefoner och hur människor i allmänhet tar till sig vissa tjänster men den digitala plånboken är ett relativt nytt fenomen och därför handlar vår uppsats om adoption av den digitala plånboken som tjänst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen är att säkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plånboken påverkar om konsumenten väljer att använda tjänsten. För att företagen som levererar digitala plånbokstjänster ska nå största nytta bör de även se säkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjänsten..

Vid utveckling av nya såväl som befintliga produkter är marknadsföringsundersökningen en viktig komponent. Genom att använda sensorisk analys och konsumenttest ökar chanserna att skapa en konkurrenskraftig produkt.Denna studie grundas på ett samarbete mellan Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet och ett svenskt livsmedelsföretag.Syftet var att undersöka huruvida en förändring i grundreceptet hos fem (A, B, C,D,E) produkter kunde uppfattas av konsumenten samt om de nya versionerna föredrogs framför de befintliga. Slutligen undersöktes om ett visst attribut förklarade konsumentens val. Två konsumenttest, ett acceptanstest och ett preferenstest utfördes där 100 deltagare testade produkt A och resterande produkter testades av 30 personer respektive (N=220).Resultatet från preferenstestet visade att en majoritet av respondenterna föredrog den nya versionen för Produkt A, B, D och E men att en signifikant skillnad (P=5%) kunde endast utlösas för Produkt A (P=0,002). Inget av acceptanstesten visade någon signifikant skillnad.Slutsatsen som dras är att byte av huvudingrediens inte uppfattas negativt av konsumenten och att den nya versionen är ett acceptabelt alternativ.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ?Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke??.

Old Spice marknadsföringskampanj som lanserades under 2010 nådde snabbt stora framgångar och spreds som en löpeld över internet. Reklamfilmerna med ?the Old Spice man? sågs under kort tid miljontals gånger och en viral marknadsföringskampanj var född. Genom en fallstudie av denna kampanj analyseras fem olika faktorer; produkt, promotion, innehåll & utformning, spridning & interaktion. Detta för att granska deras inverkan på kampanjens framgång.Studien har skett genom en analys av sekundärdata, i form av Old Spice? reklamfilmer samt ett stort antal nyhetsartiklar och intervjuer som behandlade kampanjen.