Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta. Hypotes: Examensarbetet baseras på hypotesen: ?Semantiskt brus[1] i kommunikationskanalen[2], otillräcklig negativ feedback[3] från sändare[4] och mottagare[5] och svårighet att hitta rätt nivå på samtalet med hjälp av kodning[6] och avkodning[7] ger upphov till en felaktig bild av kundens verkliga förändringsbehov[8] .? Slutsats: Alla delar ur Shannons kommunikationsmodell tillsammans med cybernetikens negativa feedback påverkar resultatet vid framtagande av kravspecifikation. Delar som både teori och respondenter tar upp är att som konsult måste denne ?kunna tala kundens språk?, hitta rätt nivå på samtalet, ge och ta negativ feedback samt undvika semantiskt brus i kommunikationskanalen.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera huruvida användandet av eco-marketing, med en miljöcertifiering, kan ha potential att stärka ett etablerat företags varumärkeslojalitet och på lång sikt dess varumärkeskapital. Med utgångspunkt i teorin om varumärkeskapital ämnar vi att titta på hur kunderna till vårt fallföretag, Polarn O. Pyret, uppfattar deras användning av miljöcertifieringar. Den metod vi använt oss av i uppsatsen är abduktiv då vi, med utgångspunkt både i teorin och i Samhällsdebatten, studerar hur kunderna uppfattar användningen av eco-marketing med miljöcertifieringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fokusgrupper och genomfört en intervju med en PR-konsult.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella på socialtjänsten, mödravården och specialistmödravården beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nätverket skildras. Våra frågeställningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att få dem att upprätthålla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser på samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har när det gäller den beskrivna målgruppen. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod och genomförd genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda målgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer på Mödra-barnhälsovård, familjecentral eller specialistmödravård, två av dem som barnmorskor på Mödra-barnhälsovård och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjänsten. Teorier om makt har använts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhållandet mellan det professionella nätverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Att synas på nätet blir allt viktigare för små företag, både för att etablera sig och vidhålla sin kundkrets. Detta sätter krav på att utveckla en hemsida som klarar av att möta framtida behov och krav, samtidigt som den är både användbar och kostnadseffektiv. Eftersom små företag oftast saknar resurser för att utveckla en sådan hemsida krävs det att företaget ser över olika faktorer vid utvecklingen och i många fall även kontaktar en konsult för att utföra uppdraget. För att kunna dra ner på vissa kostnader är det även viktigt att göra vissa begränsningar samt veta vad som behövs för att uppnå hållbarhet och användbara. För att kunna lyfta fram behov, begränsningar och krav gjordes tre kvalitativa intervjuer på ett litet företag som vill lägga stor vikt på utvecklingen av sin nya hemsida samt en enkätundersökning bland studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Syftet med detta examensarbete har varit att utreda möjligheten att klassificera en vägbeläggningskvalitet genom att utnyttja signaler från en bils befintliga givare. Vidare är examensarbetet enförstudie till ett eventuellt större projekt, som skall leda till utvecklingen av ett komplettklassificeringssystem som underlättar för väghållaren (t.ex. Vägverket) att inventeravägbeläggningens kvalitet. Uppdragsgivare har varit Semcon AB i Göteborg.I arbetet ingick att sätta systemavgränsningar beträffande olika beläggningstyper som skall kunnadetekteras, vilka hastigheter som skall tillämpas vid mätningarna samt vilka signaler från bilensgivare som är relevanta att utnyttja.Arbetet bestod i huvudsak av insamling av mätdata samt analys av denna i MATLAB1. Utifrån deninformation som den insamlade mätdatan gav, kunde sedan ett robust klassificeringssystem skapas,vilket med god precision klarar av att klassificera fyra olika beläggningstyper.Examensarbetet visar att det finns goda möjligheter till ett fördjupat arbete som kan resultera i ettför väghållaren mycket effektivt klassificeringsverktyg som underlättar att upprätthållastatusinformationen beträffande vägbeläggningens kvalitet.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FärdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information.Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl.Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation.Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till.

Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer.Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare.

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Den livsstilsrelaterade ohälsan har de senaste åren ökat kraftigt i Sverige. Levnadsvanor, såsomkostvanor, påverkar flera riskfaktorer för ohälsa och sjukdom och förändringar i levnadsvanorkan därmed minska antalet drabbade. För att minska sjukdomsrisker och ohälsosammabeteenden är det viktigt att arbeta förebyggande med hälsofrämjande åtgärder. Detta kan skegenom kostrådgivande friskvårdssamtal. En grundförutsättning för ett fungerande kostrådgivandefriskvårdssamtal är att det finns ett förtroende mellan parterna.

Den här studien belyser kontaktmannaskapet utifrån kriminalvårdarnas perspektiv, deras erfarenheter av sin yrkesroll, sitt kontaktmannaskap och kriminalvården som organisation. Studien grundas på 66 kriminalvårdares reflektioner och har analyserats med hjälp av kvalitativ dokumentanalys. Båda författarna har egna erfarenheter av kriminalvårdaryrket inklusive kontaktmannaskap och på så sätt har intresset väckts att studera detta närmare. Uppsatsen utgår från ett interaktionistiskt synsätt, vilket innebär att människor skapar sin verklighet i samspel med varandra. Begrepp som motivationsarbete, makt, professionellt förhållningssätt, relationen mellan kontaktman och klient används tillsammans med tidigare forskning om kriminalvård och kontaktmannaskap som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av resultat och analys.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.