Konsultens ansvar för skada på byggnad med oventilerad fasad
Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna. Intressant blir då att studera konsultens ansvarssituation. Det standardavtal för konsultbranschen som används inom byggbranschen reglerar endast de yttre ramarna av konsultens professionsansvar. Detta medför således att det är av avgörande vikt att fastställa hur konsulten ska ha agerat för att denne ska kunna anses ha agerat i enlighet med de plikter som åligger konsulten inom ramen för professionsansvaret. Har konsulten brutit mot professionsansvaret torde bedömningen kunna bli att denne har handlat vårdslöst.Uppsatsen belyser de skyldigheter som åligger konsulten enligt dennes professionsansvar och om denne har agerat i enlighet med detta när projekteringen av de enstegstätade fasaderna gjordes. Uppsatsen utreder även om konsulten kan bli ansvarig gentemot annan än sin direkte medkontrahent och om det förfarande som konsulten har använt sig av kan bedömas som grovt vårdslöst.