När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ?Stulen Barndom? och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran.

Före år 1994 fick inte trähus byggas högre än två våningar på grund av de stora bränder som skett där nästan hela städer brunnit ner. År 1994 kom en lagändring som tillät byggnation av trähus högre än två våningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trähus som är fyra våningar och i enstaka fall fem våningar höga. Vid ökningen från fyra till fem våningar ändras brandkraven på den bärande konstruktionen från att klara bärförmågan i 60 minuter till att klara bärförmågan i 90 minuter för väggar. Volymbyggda trähus är trähus där moduler byggs i fabrik och monteras till färdiga volymer innan de körs ut och monteras på byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhållanden.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Sulfidjord är i allmänhet betraktad som en problemjord ur geoteknisk synvinkel då jorden är sättningsbenägen och ofta har relativt låg skjuvhållfasthet. I och med att jorden oxiderar vid kontakt med syre och då bildar försurande produkter klassificeras den som en problemjord ur ett miljöperspektiv. På grund av sulfidjordens ofördelaktiga geotekniska egenskaper uppstår problem i samband med byggnation av väg- och järnvägskonstruktioner på dessa lösa sedimentjordar.Kippelbäcksbron som ligger längs med väg 685 mellan Vibbyn och Skogså i Boden kommun har genomlidit stora sättningar och årligen drabbats av översvämningar till följd av detta. Senast vägen och bron reparerades och rustades upp var 1992, sedan dess har bron och den anslutande vägen satt sig med ungefär 2 meter. Sättningarna orsakades till följd av besvärliga geotekniska förhållan-den och en bristfällig konstruktion av bron och den anslutande vägen.

Detta examensarbete har utförts på Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Volvo Personvagnar AB under våren 2009. Bakgrunden till arbetet bottnar i att hårdare konkurrens och högre krav på funktionsprestanda leder till att företag söker nya metoder och verktyg för systemutveckling. Med detta i åtanke och stora variationer beträffande prestandakrav beroende på applikation leder till att produktutvecklingsprocessen behöver utvecklas ytterligare. I branscher med kund- eller operatörsberoende reglersystem har behovet av djupare förståelse för variationer i dess användning ökat. De flesta reglersystem idag har möjligheten att dokumentera hur det används och inom fordonsindustrin är detta högintressant.

När en underjordskonstruktion byggs är det viktigt att veta hur bergmassan reagerar vid uttag av berg. Om exempelvis taket skadas eller går i brott kan det med tiden medföra ett ras. En bergmekanisk analys i projekteringsstadiet ger information om hur hålrummet lämpligen bör utformas, preliminärt bedöms också var och hur mycket förstärkning som krävs för att minimera risken för att berg ska falla ut. Ett av de verktyg som ofta används vid en bergmekanisk analys är numerisk modellering. Genomförandet av numerisk modellering är ofta ett ställningstagande mellan beräkningstid och noggrannhet.

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affärssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förväntas leverera i form av bättre beslutsstöd och effektivare processer vilka är viktiga för att företag skall uppnå en högre nivå av konkurrenskraft och tillväxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvändig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken är nödvändig för förverkligandet av de nyss nämnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svår att erhålla. ERP-lösningar består av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullständig integration genom standardisering.

Detta examensarbete för utbildningen Teknisk design LTU har genomförts 2010-2011 i samarbete med Grafix Inredning AB som arbetar med design av system för marknadsföring för butik och offentliga miljöer. Uppgiften har varit att utveckla butiksinredning till dagligvaruhandeln, närmare bestämt en inbyggnad av en potatishiss, löklåda, bakpotatislåda, tillbehör till rotfruktssystemet och produktställ. I dagsläget känner företaget ett behov av att vidareutveckla både sitt rotfruktssystem och sina produktställ då de inte känner sig konkurrenskraftiga inom dessa områden. Utvecklingen gäller att en ny form och funktion för inbyggnaden, lök- och bakpotatislådorna ska tas fram, att utveckla nya typer av tillbehör till rotfruktssystemet samt att ta fram produktställ för att bredda företagets nuvarande utbud av dessa.En förstudie inleddes där intervjuer med inköpsansvariga för inredning, butiksanställda och kunder genomfördes i fyra dagligvarubutiker i Luleå. Detta gjordes för att undersöka hur dagsläget ser ut samt att undersöka vad som var viktigt för de olika parterna när det kommer till rotsakssystemet och produktställ.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.

I Sverige under vintersäsongen har järnvägarna ett stort problem, till störst del är dessa fel relaterade till att snö och is hindrar järnvägsväxlarna från att fungera som vanligt. Det krävs då att man manuellt får fara dit och hacka och borsta lös isen och snön så att växeln kan återgå i drift igen. Förseningarna är ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhället. Det kostar en stor summa pengar för samhället varje år, både direkta och indirekta kostnader till påföljd av bristande förtroende för järnvägarna.Syftet med projektet är att genom en noggrann bakgrundsstudie och lämpliga metoder få nog med förståelse och kännedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som även undersöks genom en nulägesanalys för att både se hur andra tänkt för att försöka lösa problemet, men också för att se till så att min idé inte inkräktar på något patent.Efter den teoretiska biten är genomförd så togs väldigt många konceptförslag fram genom kreativa metoder.

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

Vid utformning av eldrivna rullstolar är förutsättningarna för ett gott sittande essentiella. Rullstolsanvändare har inte alltid själva möjlighet att ändra sin egen ställning. Dessutom sitter en stor andel av användarna i sin stol större delen av sin vakna tid. Vid statiska eller dåliga sittställningar kan användaren drabbas av värk, muskelförsvagningar, krum rygg, trycksår, förslitningsskador samt övriga belastningsskador. Grundförutsättningen för ett gott sittande är att hålla ryggraden i dess neutralläge eftersom detta ger lägst sträckning och belastning på muskler, leder, kotor och ligament.

Rennäringslagen (RNL) är den lagstiftning som närmast reglerar och anger förutsättningarna för den interna organiseringen inom dagens renskötsel i Sverige. Den renskötselinterna organiseringen kan vidare sägas direkt påverka bl.a. enskilda renskötares bärkraft samt renskötseln förutsättningar att bevaras och utvecklas på ett bärkraftigt sätt. Det finns inte i Sverige mycket skrivet om frågorna jag behandlar i detta arbete, speciellt inte om vilka samebyinterna situationer RNL:s bestämmelser kan ge upphov till och vilka konsekvenser bestämmelserna kan ha på renskötselns bärkraft. Jag har inte kommit fram till vad det beror på, men kanske kan orsaker till detta vara att kunskapen om samebyinterna angelägenheter är minimal, som i sig nog beror på att insynen är begränsad och att renskötare som utgör en minoritet inom en minoritet, har svårt att göra sina röster hörda.

Investeringarna i förnyelsebara energikällor har ökat mycket i Sverige under de senaste åren i takt med att frågor om miljö och hållbar utveckling fått ett allt större fokus i samhället. En energikälla som det görs stora investeringar inom i dagsläget är vindkraft och det kommer sannolikt att öka ännu mer då man bedömer att elproduktionen från vindkraft kommer att öka till 12 TWh per år från dagens nivå på 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen då man ska bygga fundament, vägar, kranplatser och lägga elkablar till vindkraftverken. På denna marknad verkar både de rikstäckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns därmed ett stort intresse från byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt på ett framgångsrikt sätt.