Idag finns det en stor mÀngd information rörande konstruktionen av en krypgrund. Problemet Àr dock att en del information börjar bli förÄldrad eller saknar en sammanfattning av konkreta konstruktionsval. För att förtydliga detta agerar denna rapport som en jÀmförelse och sammanstÀllning av informationen för att kunna ge konkreta exempel pÄ lösningar. Uppsatsen huvudfrÄga Àr: Hur kan de olika ventilerade krypgrunderna konstrueras för att minska risken för fuktskador? Som metod för sammanstÀllning av rapporten har vi valt att göra en litteraturstudie.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

Uteluftventilerade krypgrunder drabbas ofta av fuktrelaterade problem och kunskapen om varför finns sedan lĂ€nge. ÄndĂ„ byggs konstruktionen i stor skala i det utförande som kommer att ge brukarna problem i framtiden med hĂ€lsa och/eller kostnader för att Ă„tgĂ€rda problemen.Denna rapport beskriver hur en uteluftventilerad krypgrund fungerar fukttekniskt sĂ€tt, visar paralleller till den Ă€ldre torpargrunden samt reder ut varför grunderna fortsĂ€tter byggas trots de brister som pĂ„visats.För att fĂ„ förstĂ„else vilka svĂ„ra problem som kan uppstĂ„ i en uteluftventilerad krypgrund finns ett eget kapitel med olika typer av mögel och Ă€kta hussvamp dĂ€r kĂ€nnetecken och egenskaper redovisas. Det finns ocksĂ„ ett kapitel med förslag pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder som kan vara lĂ€mpliga dĂ„ problem upptĂ€ckts i en krypgrund.SmĂ„husskadenĂ€mden Ă€r en statlig myndighet som lĂ€mnar bidrag till kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda fukt- och mögelskador i en- och tvĂ„familjshus och de har mĂ€rkt en tydlig ökning av anmĂ€lningar med krypgrunder.Fuktcentrum i Lund har lĂ„ng erfarenhet av och har forskat kring problematiken med krypgrunder och klassar konstruktionen som en högriskkonstruktion som inte bör utföras i sin grundform med oisolerade grundmurar och plastfolie pĂ„ grundbotten.Boverket har insett vidden av problemen och kommer att Ă€ndra sina byggregler till nĂ€sta revidering sĂ„ att direktiven vid nybyggande blir tydligare.Telefonintervjuer med tio stycken olika, större husleverantörer har gjorts för att undersöka deras  nstĂ€llning till uteluftventilerade krypgrunder. Resultatet visar att de flesta ser konstruktionen som en risk och inte lĂ€ngre anvĂ€nder sig av den men det finns nĂ„gra av företagen som inriktar sig pĂ„ större produktion med fĂ€rdiga husmoduler som bara kan monteras pĂ„ krypgrunder..

Denna rapport Àr en examensarbetsavhandling utförd vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, under mars-augusti 2013. Arbetet har gjorts i samarbete med Nexus Marine som Àr en ledande tillverkare av marin navigationsutrustning för segelbÄtar.Syftet med examensarbetet var att utveckla en ny konstruktionslösning för en vattentÀt kapsling till företagets instrument. Kapslingen skulle gÄ att öppna och stÀnga och skruv eller lim skulle inte anvÀndas i konstruktionen. Arbetet innefattade inte kapslingens yttre design som skall utföras i ett senare skede. Kapslingen skulle uppfylla de krav som finns uppstÀllda för klassningen IPX7.Nexus Marines navigationssystem och nuvarande sortiment studerades för att ge en bild av vilka funktioner som kapslingen skulle innefatta och i vilken miljö den skulle anvÀndas.

Kockums i Karlskrona har givit i uppdrag att ta fram lösningar till öppningsmekanismen för större bordlÀggningsluckor pÄ marina ytfartyg. De önskar att luckans dimension ska vara max 10 * 3 m. I uppgiften ingÄr att ta fram en lösning pÄ öppningsmekanism, simulera öppning och stÀngningsförloppet i Virtual Reality samt utvÀrdera konstruktionen enligt givna lastfall. Acceleration Àr ett exempel pÄ laster som luckan kan tÀnkas utsÀttas för under öppet lÀge samt under öppning och stÀngning. Första delen av rapporten innehÄller principkonstruktionen, hÀr har det tagits fram ett antal lösningsförslag som visas med enkla skisser.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier pÄ TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv Àr maskulinitet en social konstruktion som stÀndigt förÀndras i interaktionen mellan mÀn och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter pÄ institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, tvÄ personal och tvÄ patienter, alla mÀn.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetÀnkande för regeringen. I sitt slutbetÀnkande föreslÄr ansvarskommittén en omstrukturering dÀr 6-9 regionkommuner kommer att ersÀtta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 lÀn, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersÀtta dagens 21 lÀn. Den föreslagna omstruktureringen har fÄtt regionaliseringsdebatten att Äter blossa upp i Sverige. I debatten Àr det tydligt att kÀnslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, dÄ vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta pÄ? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frÄgor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Kockums i Karlskrona har givit i uppdrag att ta fram lösningar till öppningsmekanismen för större bordlÀggningsluckor pÄ marina ytfartyg. De önskar att luckans dimension ska vara max 10 * 3 m. I uppgiften ingÄr att ta fram en lösning pÄ öppningsmekanism, simulera öppning och stÀngningsförloppet i Virtual Reality samt utvÀrdera konstruktionen enligt givna lastfall. Acceleration Àr ett exempel pÄ laster som luckan kan tÀnkas utsÀttas för under öppet lÀge samt under öppning och stÀngning. Första delen av rapporten innehÄller principkonstruktionen, hÀr har det tagits fram ett antal lösningsförslag som visas med enkla skisser. Dessa utvÀrderas i olika omgÄngar mot de krav och önskemÄl som tagits fram i samarbete med Kockums.

Patienter i behov av palliativ omvÄrdnad finns pÄ mÄnga vÄrdenheter och mÄlet med modern palliativ vÄrd Àr att frÀmja livskvalitet. I vÄrden har personalens bemötande stor betydelse för patienters vÀlmÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvÄrdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att fÄ omsorg utan att behöva frÄga, att bli sedd som mÀnniska inger hopp, att lita pÄ personalens kunskaper.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för TillÀmpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora anvÀndningsomrÄden Àr utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till ÀldrevÄrden.AASS, har ett önskemÄl om en enklare modell av en CNC frÀs för enklare frÀsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga pÄ kostnaden dÄ precisionen inte Àr av största intresse.Uppdraget innebÀr att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum pÄ 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skÀra i mjuka material som trÀ, plaster men Àven mjukare aluminium.Resultatet Àr en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som Àr kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum pÄ cirka 600x450x150mm.